Wp/igl/Funmilayo Ransome-Kut

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | igl
Wp > igl > Funmilayo Ransome-Kut

ódù Chief Funmilayo Ransome-Kuti, MON eko kù mà bí chí Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas Funmilayo Aníkúlápó-Kuti. Ukólò kí Funmilayo a ché chi Ukólò teacher, ijabe.

Ugbo kù mà bí Fumilayo Ransome Kuti chí Abeokuta kù mà do Ogun State, abajio. Fumilayo chi onobule ejodudu kí lotí unyi ukoche Abeokuta Grammar School.[1] Eko kí bu gba dufu pé Fumilayo chané chi Ukólò teacher, Adiko ódò 1940, Ransome-Kuti nyí Abeokuta Women’s Union todù kí abobule ma néké ma bí righti mà manyí kù mà neke dí Ukólò kí chí ukpe abobule ñwu ma.,[2]Ma dí urome Lenin peace nwi Ransome-Kuti ma la ñwo Awardu ñwu kí téfu abo kù mà chí Order of the Niger todù Ukólò Enyo kí ya ché ojane Nigeria. Alù kí de pé I chané tí Oma ñwu bí Abi Nigeria na ya ñwo bí Nigeria's military governmentí na. Í kwu alù kí chi ódò mi 77. Fumilayo ní amí Oma ódù ma chi Fela Kuti, Beko Ransome-Kuti manyí Olikoye Ransome-Kuti.

Abakwane Kpaí Ukoche

Ma bí Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas ochù ékégwa nolu mí ogwu ny’ mélu ódò 1900 efewo Abeokuta, Ogun State, Nigeria, adi eko lé efewo Abeokuta de fu amí efewo kù mà do Southern Nigeria Protectorate, Protectorate éyí abo British Empire.[3] Odu Attah Fumilayo chí Chief Daniel Olumeyuwa Thomas (1869–1954), ódù iyé ñwu chi Lucretia Phyllis Omoyeni Adeosolu (1874–1956).[2] Ukólò oko Attah ñwu ache. Iyé ñwu chí amí afe ya ché ya ta íHer father farmed and traded palm produce, and her mother worked as a dressmaker.[4]

An aerial view of Abeokuta in 1929
Abeoku

Ochù ejodudu nolu mí ogwu ódò 1925, Funmilayo ní Reverend Israel Oludotun Ransome-Kuti, Isreal defu akwora unyi Ransome-Kati.[2] Unyi Ukoche kí Israel lé chi Abeokuta Grammar School, Isreal chané tí ogba nwi Funmilayo unyi ukoche Abeokuta Grammar School. Eko kí éjéji dí unyi ukoche lé egba lé mà chi onugwu gwò.


Ransome-Kuti kpaí oko ñwu ché ní amí Oma ódù ma chi Dolupo (1926), Olikoye "Koye" (1927), Olufela "Fela" (1938), manyi Bekololari "Beko" (1940).[2]Template:Wp/igl/Rp

Okwu

Eko kí Anikulapo-Kuti na li Oma ñwu Fele unyi ñwu, ojo ochù ékéji nolu mí egwejo ódò 1977, amí soja wí unyi Fela wéwé, alù kù mà te fí unyi ñwu ma chané gbí amí ane ñwu bie wéwé ma la mí iyé ñwu du ro gwi efí unyi ojale ate nwi ogane, ma kí iyé ñwu du lotí asibiti todo agbe, Funmilayo lé kwu ochù ékéle nolu mí egweta ódò 1978. [4]

References

  1. Agunbiade Tayo. "Remembering Funmilayo Ransome-Kuti: Nigeria's 'lioness of Lisabi'". www.aljazeera.com (in English). Retrieved 9 March 2022. 
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Johnson-Odim Cheryl Mba Nina Emma (1997). For Women and the Nation: Funmilayo Ransome-Kuti of Nigeria. University of Illinois Press. ISBN 0-252-06613-8. 
  3. "Funmilayo Ransome-Kuti: Nigerian feminist and political leader". Encyclopedia Britannica (in English). 21 October 2019. Retrieved 18 December 2019. 
  4. 4.0 4.1 "Ransome-Kuti, Funmilayo". Dictionary of African Biography 5. Akyeampong, Emmanuel Kwaku., Gates, Henry Louis, Jr. Oxford: Oxford University Press. 2012. pp. 176–178. ISBN 978-0-19-538207-5. OCLC 706025122.