Jump to content

Wp/iba/Ulster

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | iba
Wp > iba > Ulster
Ulster
Ulaidh (Ireland)
Ulstèr (Ulster-Scots)
Flag of Ulster
Coat of arms of Ulster
Location of Ulster
Sovereign statesUnited Kingdom
Republic of Ireland
CountiesAntrim (UK)
Armagh (UK)
Cavan (ROI)
Donegal (ROI)
Down (UK)
Fermanagh (UK)
Londonderry (UK)
Monaghan (ROI)
Tyrone (UK)
Government
 • MEPs[b]1 Sinn Féin MEP
2 Fine Gael MEPs
1 Independent MEP
 • UK MPs and RoI TDs7 Sinn Féin MPs
5 DUP MPs
2 SDLP MPs
1 Alliance MP
1 UUP MP
1 TUV MP
1 Independent MP
4 Sinn Féin TDs
3 Fianna Fáil TDs
2 Fine Gael TDs
1 Independent TDs
 • MLAs27 Sinn Féin MLAs
25 DUP MLAs
8 SDLP MLAs
9 UUP MLAs
17 Alliance MLAs
1 PBP MLA
1 TUV MLA
4 Independent MLAs
[1]
 • Councillors (NI) and Councillors (ROI)
122 DUP Cllrs
105 Sinn Féin Cllrs
75 UUP Cllrs
59 SDLP Cllrs
53 Alliance Cllrs
8 Green Cllrs
6 TUV Cllrs
5 People Before Profit Cllrs
3 PUP Cllr
2 Aontú Cllr
1 CCLA Cllr
24 Independent Cllrs

24 Fianna Fáil Cllrs
17 Sinn Féin Cllrs
17 Fine Gael Cllrs
1 Labour Cllr
1 Aontú Cllr
13 Independent Cllrs
Area
 • Total22,067 km2 (8,520 sq mi)
 • Rank2nd
Population
 (2022 estimate[a])
 • Total2,217,176
 • Rank2nd
 • DensityFormatting error: invalid input when rounding/km2 (Formatting error: invalid input when rounding/sq mi)
Time zoneUTC±0 (GMT/WET)
 • Summer (DST)UTC+1 (BST/IST)
Postcodes
Northern Ireland: BT
Donegal: Eircodes beginning with F
Cavan and Monaghan: Eircodes beginning with A or H7
Telephone area codesNorthern Ireland: 028 (from Great Britain)
048 (from Republic of Ireland)
+44-28 (from rest of world)
Donegal: +353-74
Cavan and Monaghan: +353-4x
ISO 3166 codeIE-U (Republic of Ireland)
GB-NIR (Northern Ireland)
Patron Saints: Finnian of Moville[2] and Columba

a. ^ The Northern Ireland Statistics and Research Agency[3] census of 2021 results (1,903,100) combined with the preliminary results of 2022 census of Ireland for Ulster (part of; 314,076).[4]

b. ^ The counties of Cavan, Monaghan and Donegal are part of the Midlands–North-West constituency (4 MEPs); these three counties contain 19.5% of the population of the constituency.[5] Following Brexit, as the United Kingdom left the EU, there are no MEPs from Northern Ireland.

Ulster (/ˈʌlstər/; Ireland: Ulaidh tauka Cúige Uladh; Ulster Scots: Ulstèr[6][7][8] tauka Ulster)[9][10][11] nya siti ari provinsi Ireland ke suba. Iya digaga ari semilan bengkah kandang menua: enam bengkah ari nya nyadi Ireland Utara (sebagi ari United Kingdom); tiga iti ke bukai nya ba Republik Ireland. Iya nya pelilih menua ti pemadu utara di Ireland.

Provinsi tu kedua pemadu besai (sepengudah Munster) sereta kedua pemadu mayuh mensia (sepengudah Leinster) ari empat bengkah provinsi Ireland ke suba. Belfast nya nengeri ke pemadu besai ba provinsi tu. Enda baka provinsi ke bukai ba Ireland, provinsi Ulster nyadi provinsi ke ngembuan persin orang Kristian Protestan ke tinggi, ti dipegai nyau ke separuh orang ke diau dia. Jaku English nyadi jaku ke mayuh dikena ba provinsi tu, lalu dialek English Ulster nyadi dialek ke suah dikena orang asal dia. Bisi sekeda orang ke diau dia nemu jaku Ireland, lalu bisi mega Gaeltachtaí (kandang menua pejaku Ireland) ba County Donegal ti nyadi palan seperempat ari penyampau tubuh raban Gaeltacht ba Republik Ireland.[12] Bisi mega jaringan besai bejaku Irish ba selatan County Londonderry enggau ba Suku Gaeltacht, Belfast. Jaku Ulster-Scotland mega mayuh dikena ba Kandang Menua Antrim, Down, Londonderry, Tyrone enggau Donegal. Lough Neagh, ba timur, nyadi tasik pemadu besai di Kepulauan British, lalu Lough Erne ba barat nyadi siti ari jaringan tasik iya ke pemadu besai. Gunung ke besai iya nya Gunung Mournes, Gunung Sperrins, Gunung Croaghgorms enggau Gunung Derryveagh.

Ari sukut sejarah, Ulster ba tengah-tengah dunya Gael ti digaga ari Ireland Gael, Scotland enggau Pulau Man. Nitihka adat, ba menua Ireland kelia iya nya siti ari kelima (Ireland: cúige) diperintah rí ruirech, tauka 'raja atas raja'. Iya diberi nama nitihka overkingdom Ulaid, ba timur pelilih menua nya, ti lalu diberi nama nitihka nama bansa Ulaid. Perintah bukai ke besai ba Ulster iya nya Airgíalla enggau Ailech. Pengudah Norman nyerang Ireland ba abad kedua belas, timur Ulster dipegai Anglo-Norman lalu nyadi Earldom Ulster. Ba ujung abad keempat belas Earldom udah runtuh lalu dinasti O’Neill udah datai nguasa sebagi besai Ulster, ngumbai gelar Raja Ulster. Ulster nyadi menua ke pemadu silik ngena jaku Gaelic sereta bebas ari pelilih menua Ireland. Bala pemerintah iya ngelaban pengawa nyerang Inggeris tang alah dalam Perang Sembilan Taun (1594–1603). Raja James I lalu bejajah Ulster enggau orang Protestant ke bejaku English ari Britain Besai, ba Kebun Ulster. Tu ngujungka mayuh mengeri Ulster ditumbuhka. Penatai orang ke diau ba Protestant enggau orang ke datai ari menua bukai mega ngujungka pengawa kasar entara mazhab enggau orang Katolik, kelebih agi maya pengawa ngelaban taun 1641 enggau penyarut Armagh.

Beserimbai enggau kandang menua Ireland ke bukai, Ulster nyadi sebagi ari United Kingdom dalam taun 1801. Ba pun abad kedua puluh, pengawa nuju perintah diri Ireland dibantah mayuh orang Protestan Ulster, lalu ngujungka Krisis Perintah Menua. Ba pengawa bepilih semua Ireland ke penudi (bepilih besai Ireland 1918) kandang menua Donegal enggau Monaghan mulaika majoriti Sinn Féin (nasionalis) ke besai. Chalun Sinn Féin bediri minta pilih nadai ngelaban ba Cavan. Fermanagh enggau Tyrone ngembuan majoriti Parti Sinn Féin/Nasionalis (Parti Parlimen Ireland). Empat buah Kandang Menua Ulster ke bukai bisi majoriti Parti Unionis.[13] Krisis perintah menua enggau Perang Merdeka Ireland ke udah nya, ngujungka Ireland dibagi ari baruh Akta Perintah Ireland 1920. Enam kandang menua Ulster nyadi Ireland Utara, kandang menua ke merintah diri dalam United Kingdom, lalu Ireland ke bukai nyadi Negeri Bebas Ireland, diatu Republik Ireland.

Leka jaku Ulster nadai fungsyen rasmi ungkup tuju perintah menua ba sebarang nengeri. Taja pia, ungkup tuju ISO 3166-2:IE, Ulster dikena madahka tiga buah kandang menua Cavan, Donegal enggau Monaghan aja, ti diberi kod sub-bagi menua "IE-U".[14] Nama tu mega dikena mayuh macham gerempung baka penumbuh adat enggau lumba enggau main.

Malin

[edit | edit source]

  1. "Northern Ireland Assembly Election Results 2022". BBC. BBC. Diambi 13 May 2022.
  2. Challoner, Richard. A Memorial of Ancient British Piety: or, a British Martyrology, p. 128 Archived 29 February 2020 at the Wayback Machine. W. Needham, 1761. Accessed 14 March 2013.
  3. "2021 Census". Diambi 5 August 2022.
  4. "FP003 Preliminary Population 2022 & FP005 Components of Population Change 2016 to 2022". 23 June 2022. Diambi 29 June 2022.
  5. Census of Ireland 2016: 296,120 out of 1,521,592 total.
  6. Ulster Scots – Ulstèr-Scotch Archived 25 January 2009 at the Wayback Machine NI Department for Regional Development.
  7. Ulster's Hiddlin Swaatch – Culture Northern Ireland Archived 22 June 2018 at the Wayback Machine Dr Clifford Smyth
  8. Guide to Monea Castle – Ulster-Scots version Archived 30 August 2011 at the Wayback Machine Department of the Environment.
  9. "North-South Ministerial Council: 2010 Annual Report in Ulster Scots" (PDF). Diarkib ari asal (PDF) on 27 February 2013.
  10. "North-South Ministerial Council: 2009 Annual Report in Ulster Scots" (PDF). Diarkib ari asal (PDF) on 1 April 2014.
  11. "Tourism Ireland: 2008 Yearly Report in Ulster Scots". Diarkib ari asal on 30 September 2011.
  12. "Results". census.cso.ie. Diarkib ari asal ba 26 May 2013. Diambi 2019-11-22.
  13. The Irish Election of 1918 (Report). Northern Ireland Elections. Diambi 31 August 2022.
  14. ISO 3166-2 Newsletter II-1, 19 February 2010, which gives Ulster as the official English name and Ulaidh as the official Irish name of the province, citing "Ordnance Survey Office, Dublin 1993" as its source – http://www.iso.org/iso/iso_3166-2_newsletter_ii-1_corrected_2010-02-19.pdf Archived 3 February 2017 at the Wayback Machine