Wp/cko/Anufo language
| Continent | Africa |
|---|---|
| Country | Ghana |
| Capital | Chereponi |
| Located in the administrative territorial entity | North East Region |
| Coordinate location | 10°10′0″N 0°20′0″W, 10°8′3″N 0°17′17″E |
Anufᴐ wara Chokosi, ti Central Tano dɛɛ aniε wᴐ bo minε beberebe kᴐ yasu minɛ 180,000 (yaa akpi kun ni akpi aburamᴐcuε) jᴐjᴐ i North East Ghana ni Northern Togo ni North West Benin ni Ivory Coast dɛɛ asiεnm su. Fa kᴐ 2021 dεε afᴐ n jama nbaa ni sᴐᴐ ataarim kaanwa n bo Ghana fᴐm yoori i ni, Anufᴐm kᴐ yasuuri minε 87,176 (yaa akpi aburamᴐcuε ni ns oni yaa kun ni aburaso ni nsen). Bu nbaram sunu tara nbiεsᴐm. Nbaram ŋgumi kᴐ yasuuri minε 44, 342 (yaa akpi aburanna ni nna ni yaa nsan ni aburanna ni nnyᴐ). Fa kᴐ i sesewa yaa nu, nyini jama nbaa n ti 50.9% (aburunu ni i kpakinu ŋgᴐna wᴐ). Nbiεsᴐm gusu kᴐ yasUuri minε 42,834 (yaa akpi aburanna ni nnyᴐ ni yaa mᴐcuε ni aburansan ni nna) bo i gusu sesewa yaa nu jina 49.1% (aburanna ni ŋgᴐna ni kpaakinu kun).[1]
District n asiɛn fofoe bo i da ti 1,374.7 km2 na i jama nbaa bo bu wo i awɔrɛ n kpiiwa ti minɛ 63 square kilometre kun kɛrɛ. District n saŋga asiɛn anyaari ni Gushegu dɛɛ District n wɔ fa kɔ West dɛɛ bue ni, ni Bunkpurugu-Nakpanduri dɛɛ District ni fa kɔ i North dɛɛ bue, ni Saboba dɛɛ Districts fa kɔ i South dɛɛ bue ni Togo dɛɛ Republic ni fa kɔ i to East dɛɛ bue ni bo gusu anyaari la River Oti ni.[1]
Aniε n ferewa ni i jᴐjᴐwa (Fɔnɔlogi)
[edit | edit source]| Labial | Alveolar | Palatal | Velar | Labial-velar | Glottal | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| plain | round | palatal | plain | palatal | plain | palatal | plain | round | plain | palatal | |||
| Nasal | m | mʲ | n | ɲ | ŋ | ŋm | ŋmʲ | ||||||
| Stop | voiceless | p | pʷ | pʲ | t | tʲ | c | cʲ | k | kʷ | kp | kpʲ | |
| voiced | b | bʷ | bʲ | d | dʲ | ɟ | ɟʲ | ɡ | ɡʷ | gb | gbʲ | ||
| Fricative | voiceless | f | fʷ | fʲ | s | ʃ | ɕᶣ | h | |||||
| voiced | z | ʑᶣ | |||||||||||
| Rhotic | r | rʲ | |||||||||||
| Approximant | voiceless | ɥ̥ | |||||||||||
| voiced | ɥ | l | lᶣ | j | w | ||||||||
| Oral | Nasal | |||
|---|---|---|---|---|
| Front | Back | Front | Back | |
| Close | i | u | ĩ | ũ |
| Close-mid | e | o | ||
| Open-Mid | ɛ | ɔ | ɛ̃ | ɔ̃ |
| Open | a | ã | ||
Aniε n kεrεwa (Writing)
[edit | edit source]Bu fa Latin aniε nbaa kεrεwam fa buka ahin nbaa kεrεwam ni, Ɛ ɛ, Ɱ ɱ, Ŋ ŋ and Ɔ ɔ, fa kεrε Anufᴐ a.[3]
Nɔaniɛ n fiteeribiri
[edit | edit source]- 1 2 https://statsghana.gov.gh/searchread.php?searchfound=ODg2NDg3ODEwNDQuNjYz/search/639n82q82o
- ↑ https://phoible.org/inventories/view/658
- ↑ Anufo Workbook - Oral Proficiency Learning. Lomé: Peace Corp. p. 5.