Wp/btm/Thomas Aquinas

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | btm
Wp > btm > Thomas Aquinas
Santo Thomas Aquinas
Latar sada altar i Ascoli Piceno, Italia, kario Carlo Crivelli (abad pa-15)
Doktor Gareja
Sorang 1225
Roccasecca, Karajaan Sisilia
Wafat 7 Maret Template:Wp/btm/death year and age
Fossanova, Negara Kapausan
Iargai i Gareja Katolik
Komuni Anglikan
Lutheranisme
Ikanonisasi 18 Juli 1323, Avignon, Negara Kapausan ni Paus Yohanes XXII
Ganan siarah Gereja Jacobins, Toulouse, Perancis
Orja 28 Januari (7 Maret, sampe taon 1969)
Atribut Summa theologiae, sada peraga gereja, mataniari i indora sada frater Dominikan
Pelindung Akademisi; mangalaon badai; magalaon ilap; apolog; Aquino, Italia; Belcastro; panggadis buku; sikola, akademi, dot universitas Katolik; aiasan, Falena, Italia; parsiajaran; pambaen pirtolot; filsuf; panerbit; cendekiawan; mahasiswa; Universitas Sto. Tomas; Sto. Tomas, Batangas; teolog.[1]
Thomas Aquinas
Sorang Tommaso d'Aquino
Maso Filsafat abad partongaan
Aliran Skolastisisme
Thomisme
Intelektualisme metafisik
Realisme abad partongaan
Minat utamo Metafisika, logika, teologi, budi, epistemologi, etika, politik
Kario tarbonggal
Gagasan ponting Quinque viae, Analogia entis
Almamater Biara Monte Cassino
Universitas Napoli
Universitas Paris

Santo Thomas Aquinas Template:Post-nominals (Template:Wp/btm/Lang-it; 1225 – 7 Maret 1274) ima sada frater Dominikan Italia,[3][4] imom Katolik, dot Doktor Gareja (Pujangga Gareja). Ia ima sada yuris, teolog, dot filsuf na lobi marpangaruh i kabiasoan skolastisisme, na i bagasanna ia juo tarbonggal manjadi Doctor Angelicus dot Doctor Communis.[5] Gorar Aquinas ima tando luak asal ni ompunia i comune Aquino dalam regione Lazio saonnari.

Ia marbariba tu klasik teologi kodrat na lobi tujolo dot targorar manjadi Thomisme, dohot pandapotnia molo dayo pikir (akal) adong i Allah. Pangaruhnia i pamikiran Barat cukup ponting, dot bahat filsafat modern na mangombangkon sanga manontang gagasan-gagasannia, tarutamo i bidang etika, uhum kodrat, metafisika, dot teori politik. Inda songon pohom-pohom lain i Gareja maso i,[6] Thomas mangaluk sadebana gagasan na idokon ni Aristoteles—na idokonnia "si Filsuf"—na giot patobang filsafat Aristotelian dohot prinsip-prinsip Kakaristenan. Kario-karionia na lobi tarbonggal ima Summa Theologiae dot Summa contra Gentiles. Tafsir-tafsir na ibaein ni satontang Tulisan suci dot Aristoteles juo mambontuk sada bagian ponting i kumpulan kariona. Salain i, Thomas tarbonggal sacara usus arani himne-himne ekaristis karionia, na ibaen bagian ni liturgi Gareja.[7]

Gareja Katolik mangargai Thomas Aquinas manjadi sada kudus (santo), mangap ia manjadi guru teladan i alai na marsiajar get manjadi imom, dot manombo manjadi tando targinjang dayo pikir kodrati sanga teologi spekulatif. I Jaman modern, i toru ajaran kapausan, studi satontang kario-karionia madung onok ipake manjadi sala sada pokok program studi na isaratkon tu alai na giot itahbiskon manjadi imom sanga diakon, dot tu alai na i pangajaran religius sanga murid ni bahat disiplin husus (filsafat, teologi Katolik, sejarah Gareja, liturgi, dot uhum kanonik).[8]

Referensi[edit | edit source]

  1. (Inggris) Saint Thomas Aquinas – CatholicSaints.Info
  2. (Inggris) A. C. Brown, Jonathan (2014). Misquoting Muhammad: The Challenge and Choices of Interpreting the Prophet's Legacy. Oneworld Publications. p. 12. ISBN 978-1780744209. Thomas Aquinas admitted relying heavily on Averroes to understand Aristotle. 
  3. (Inggris) Conway, John Placid (1911). Saint Thomas Aquinas. London. 
  4. (Inggris) Rev. Vaughan, Roger Bede (1871). The Life and Labours of St. Thomas of Aquin: Vol.I. London. 
  5. (Inggris) See Pius XI, Studiorum Ducem 11 (29 June 1923), AAS, XV ("non modo Angelicum, sed etiam Communem seu Universalem Ecclesiae Doctorem"). The title Doctor Communis dates to the fourteenth century; the title Doctor Angelicus dates to the fifteenth century, see Walz, Xenia Thomistica, III, p. 164 n. 4. Tolomeo da Lucca writes in Historia Ecclesiastica (1317): "This man is supreme among modern teachers of philosophy and theology, and indeed in every subject. And such is the common view and opinion, so that nowadays in the University of Paris they call him the Doctor Communis because of the outstanding clarity of his teaching." Historia Eccles. xxiii, c. 9.
  6. (Inggris) Saint Thomas Aquinas, Stanford Encyclopedia of Philosophy 
  7. (Inggris) St. Thomas Aquinas, Encyclopædia Britannica 
  8. (Inggris) Code of Canon Law, Can. 252, §3 "Archived copy". Iarsipkon tingon aslina on 8 May 2011. isise 22 March 2011.