Wp/mos/Sophia Karen Edem Ackuaku

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Sophia Karen Edem Ackuaku
Sophia Karen Edem Ackuaku
human
Sex or genderfemale Tekre
Country of citizenshipGhana Tekre
Given nameSophia Tekre
Date of birth7 October 1972 Tekre
Place of birthAnyako Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
Occupationpolitician, consultant Tekre
Position heldMember of the 7th Parliament of the 4th Republic of Ghana, Member of the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana Tekre
Educated atGhana Institute of Journalism Tekre
Academic majorsocial work Tekre
Member of political partyNational Democratic Congress Tekre
Religion or worldviewChristian Tekre

A Sophia Karen Edem Ackuaku yaa Ghana politik neda, la a yaa National Democratic Congress parti wa neda. A yaa depite soab nina sen yalsd Domeabra-Obom Ka-tẽnga pʋga (Anglindi: Domeabra-Obom Constituency) ramb taore n-be be Ghana Greater Accra Region), la a mi bee Gana Republikã Naas (4th Republic) Parlament Sen Paasra Nii (8TH Parliament) wa pʋgẽ.

A Yel-manesem Sɩngre B roga a Ackuaku kiuug rasem ayopoe raare yʋʋmd 1972 puge. A yii Anyako, teng ning sẽn be Ghana Volta Region soolmã (Anglindi: Region) pʋgẽ. A Ackuaku paama me n zãms tuum wusgo ti kɩ t'a paam a zãmsg saeb gaongo (Anglindi: Certificate) n ko Public Relations, ne Advertisement and Marketing n yi lekolle ning sen boond ti Ghana Institute of Journalism.

Zĩ-noor sẽn deng Politikã A tara kareng diploma sen yaa Social Works renda lekolle bii karẽn-biis tʋʋm-kẽndr ning sen yuur yaa School of Social Works sen be Osu-Accra pʋgẽ. A me paama Nedɛland buud-gomdã bãngr-goam n yi a Zadkine College sẽn be Rotterdam, Holland pʋgẽ wa. A Ackuaku me le tara bãngr-gaong sẽn wulg t'a yaa Taoor Soaba (Anglindi: Leadership), Nin-Tɩrse (Anglindi: Human Rights) ne HIV/AIDS wɛɛngẽ, sẽn yit a Ark Foundation sẽn be Gana wã nengẽ.

Politiki A Sophia ra zab n tõog n re tẽnga depite ramb taoor soab Domeabra-Obom Constituency wa pʋga yuumd 2016 Ghana vota sasa. A ra zab n tõoga a Darison Barba Mohammed sẽn yaa New Patriotic Party wã neda, a Ekow Jones Mensah sẽn ya a Convention People's Party soabã, a Gideon Dudu sẽn be Progressive People Party wã n'a a Pius Kwame Fiakuna sẽn da yaa ned sẽn yãk a meng n na n yɩ a tenga taoor soaba. A ra tõoga b sõor n paam sõos 14,301 seneyi 21,506 sõs-rãmb puge. Sẽn yaa bãmb yãkre 68% b sẽn yãk n kõ wã. Masa a yaa depite sooga ned sen be rɩɩb, kood la kakao tʋʋm kom-n-kẽndr (Anglindi: Food, Agriculture and Cocoa Affairs Committee) ne tẽnga naong sẽn na n sõng n tõog n boog naongã (Anglindi: Poverty Reduction Strategies) komiti ramba puge.

A Yel-manesem Sɩngre[edit | edit source]

B roga a Ackuaku kiuug rasem ayopoe raare yʋʋmd 1972 puge.[1] A yii Anyako, teng ning sẽn be Ghana Volta soolmã (Anglindi: Region) pʋgẽ. [2] A Ackuaku paama me n zãms tuum wusgo ti kɩ t'a paam a zãmsg saeb gaongo (Anglindi: Certificate) n ko Public Relations, ne Advertisement and Marketing n yi lekolle ning sen boond ti Ghana Institute of Journalism. [3]

Zĩ-noor sẽn deng Politikã[edit | edit source]

A tara kareng diploma sen yaa Social Works renda lekolle bii karẽn-biis tʋʋm-kẽndr ning sen yuur yaa School of Social Works sen be Osu-Accra pʋgẽ. A me paama Nedɛland buud-gomdã bãngr-goam n yi a Zadkine College sẽn be Rotterdam, Holland pʋgẽ wa. [4][1] A Ackuaku me le tara bãngr-gaong sẽn wulg t'a yaa Taoor Soaba (Anglindi: Leadership), Nin-Tɩrse (Anglindi: Human Rights) ne HIV/AIDS wɛɛngẽ, sẽn yit a Ark Foundation sẽn be Gana wã nengẽ. [4][1]

Politiki[edit | edit source]

A Sophia ra zab n tõog n re tẽnga depite ramb taoor soab Domeabra-Obom Constituency wa pʋga yuumd 2016 Ghana vota sasa.[5] A ra zab n tõoga a Darison Barba Mohammed sẽn yaa New Patriotic Party wã neda, a Ekow Jones Mensah sẽn ya a Convention People's Party soabã, a Gideon Dudu sẽn be Progressive People Party wã n'a a Pius Kwame Fiakuna sẽn da yaa ned sẽn yãk a meng n na n yɩ a tenga taoor soaba.[4] [1] A ra tõoga b sõor n paam sõos 14,301 sen yi 21,506 sõs-rãmb puge. Sẽn yaa bãmb yãkre 68% b sẽn yãk n kõ wã. Masa a yaa depite sooga ned sen be rɩɩb,[3] kood la kakao tʋʋm kom-n-kẽndr (Anglindi: Food, Agriculture and Cocoa Affairs Committee) ne tẽnga naong sẽn na n sõng n tõog n boog naongã (Anglindi: Poverty Reduction Strategies) komiti ramba puge.[2]

A Tuuma[edit | edit source]

A Ackuaku yel-manesemã tara zĩis wʋsgo. Saan wa depite ramb sooga pʋgẽ yelle, a zĩnda depite sooga rɩɩb, kood la kakao tʋʋm kom-n-kẽndr (Anglindi: Food,[6] Agriculture and Cocoa Affairs Committee) ne tẽnga naong sẽn na n sõng n tõog n boog naongã (Anglindi: Poverty Reduction Strategies) komiti ramba puge. wɛɛngẽ.[4] Sẽn deng a sẽn yaa Ghana tẽnga bĩngã, a ra tʋma Ghana National Service Scheme wã tʋʋmde n yaa taoor soaba pugd soaba sẽn get tuuma manegre zugu, yʋʋm 2013 n tãag 2016.[4][1] A tʋma Eligreen/Amsos Ghana Limited tɩ b lebga taoor soaba yʋʋmd 2004 wã n tãag 2013.[2][7] Sẽn deng rẽ, a ra yaa taoor soab pʋɩɩr n tʋmd Golden Souvenir Lotto sẽn be Ghana Rɩtg Baobga (Anglindi:[7] [8]Northern Region) pʋge yʋʋmd 1995 n tãag yʋʋmd 2000 wã [4][1] la a yaa Federation of Business Women Entrepreneurs taoor soaba sẽn yaa pʋg-sadb sẽn tʋmd tʋʋmdã taoor soab yʋʋmd 2001 n tãag yʋʋmd 2010.[7][8]

A Yel-manesem[edit | edit source]

Karen Sophia Edem Ackuaku kẽe kãadem la a tara kamb a nu.[2] A yaa kiris-ned tũudum.[4]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. 1.0 1.1 1.2 "Parliament of Ghana".
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 "Parliament of Ghana". www.parliament.gh. Retrieved 9 March 2019.
  3. 3.0 3.1 FM, Peace. "Ghana Election 2016 Results - Domeabra / Obom Constituency". Ghana Elections - Peace FM. Retrieved 14 March 2019.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :0
  5. "Ghana Election obom-domeabra Constituency Results". www.graphic.com.gh. Retrieved 14 March 2019.
  6. "Food, Agriculture and Cocoa Affairs committee Archives". UK-Ghana Chamber of Commerce. Retrieved 9 March 2019.
  7. 7.0 7.1 7.2 UKGCC (10 July 2018). "HON. SOPHIA KAREN EDEM ACKUAKU". UK-Ghana Chamber of Commerce. Retrieved 9 March 2019.
  8. 8.0 8.1 "HON. SOPHIA KAREN EDEM ACKUAKU – Africa Centre for Government Policies & Projects". Retrieved 9 March 2019.