Wp/mos/Pantun

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Pantun
pantun
poetic form, literary genre
Subclass ofghazal Tekre
NameIndonesian ghazal Tekre
Native labelpantun Tekre
Country of originIran Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01613, https://ich.unesco.org/fr/RL/01613, https://ich.unesco.org/es/RL/01613 Tekre

Pantun (Jawi: ڤنتون) yaa Maayizẽ wã sẽn gomd goam sẽn yaa kãn-kãe n gomd b sẽn tagsd bũmb ninsã la b sẽn tagsd to-to wã.[1] Yaa ne sõor sẽn yaa sõma la b sõdga ne ABAB sõor sẽn pa zems ye. Pãntun sẽn yaa bilfã yaa pʋ-bɩɩg a yiib sẽn yaa sõma tɩ b boond tɩ Pãntún dua kerat wã. Pãntùn sẽn yaa zãag n yɩɩdã yaa pʋ-pãng sẽn yaa 16 la b boond tɩ Emã belas kerat. Pantun yaa gom-biis sẽn yaa toor-toorã sẽn yaa pʋ-bʋs a yiib pʋgẽ, tɩ pipi wã yaa gom-zug sẽn boond tɩ pembayang bɩ sampiran sẽn pa tar logik sẽn be zĩig pʋgẽ wã, la gom-zug ning sẽn gomd a yiib-n-soabã sẽn boond tɩ maksud bɩ isi wã.[2][3][4] La b sẽn da tar b mensã, b leb n getame tɩ b yaa b sẽn gomd ne taab n pa tõe n maan bũmb a to ye. Sẽn paase, a Zeova pa sak n bas tɩ b maan bũmb sẽn yaa tɩlae ye. Pantunã sẽn yaa sõma n yɩɩd yaa karẽnga (rɩt a naas) la karẽnga ("rɩt-bi-bi-biri") sẽn zĩnd b yiibã fãa sɛbã la nin-buiidã sʋka.

B sẽn gʋls tɩ pantun wã yaa pipi buud-gomdã, b gʋlsa yʋʋmd 1500 soabã pʋgẽ, Malka soolmẽ wã , la bãngdb kẽer tẽedame tɩ pantun tõe n yɩɩ buud-gomd ning sẽn yaa Malai wã meng buud-gomde. A ra yaa Srivijaya wakatẽ wã, la a ra yaa Malka ned sẽn lugl-a tẽngã. Malɛkɩ soolmã pʋgẽ, b ra gomda malɛsɩ sɛb nins sẽn tar yõod n yɩɩd wã yelle. B get-a lame tɩ yaa minim sẽn tar pãng wʋsgo, la a yaa Malɛy sɛbã sẽn yaa bũmb sẽn pa tõe n welg ye. A leb n yɩɩ bũmb sẽn yaa bũmb sẽn pa tar yõod ne Maay nebã sẽn da moond koɛɛgã daar fãa wã, la a yɩɩl-kãsems ning b sẽn maandẽ wã pʋgẽ.

Dɩtaarã[edit | edit source]

A Za'aba yeelame tɩ gom-biig ning sẽn yaa pantun wã yita Malasẽ gom-biig a sepantun (Jawi: سڤنتون), sẽn dat n yeel tɩ '[5] B tũnugda ne gom-biigã n wilg tɩ yaa gom-bi-noog wall gom-biis sẽn yaa wa gom-biisi, la yaa gom-bil sẽn yaa to-to sẽn be pagbã pʋga. B sẽn gomd tɩ pantun wã võor yaa bũmb sẽn yaa bũmb sẽn pa tar yõod ne nebã. A leb n gomda gom-bũn sẽn yaa bũmb ning b sẽn boond tɩ pantun sẽn yaa b sẽn boond t'a yɩɩlã yelle.

La b yetame tɩ pantun yita gom-biig ning sẽn boond tɩ penuntun ('kẽngd'), [6] sẽn yit n yit n yit ne gom-biigã sẽn boond tɩ pe (n), la gom-biig a tuntun (Jawi:تونتون) bɩ 'kẽngda' pʋgẽ.[7] Wala makre, a Brandstetter yeelame tɩ gom-biigã yita tun la a sẽn wõnd a taabã sẽn yaa b sẽn wʋmd koɛɛgã Austronezi buud-goamẽ wã pʋgẽ, sẽn tar võor wʋsgo: Kapampangan tuntun ('tũud sẽn zems sõma'), Tagalog tonton ('tũudu sẽn zems sõma'), Javans kʋdemdã tuntun ('tõudu'), atuntun ('tũuda sõma'), matuntun ('tõnd taoor'), la Toba Batak pantun ('tõnga' bɩ 'tõnd waoogre'). A Winstedt sakame tɩ b bãng tɩ b sẽn gomd bũmb ning b sẽn gʋlsd n paasd b sẽn maandã, b pa tõe n yeel tɩ b gomda goam sẽn yaa sõma ye. Ari Welianto wilgame tɩ pantun yita Minangkabau gom-biig ning sẽn yaa patuntun wã nengẽ, sẽn dat n yeel tɩ "kẽndre". [8]

Kibsa[edit | edit source]

Karen-biis kẽer tẽedame tɩ b ra karemda b sẽn karemdã n dengẽ, la tɩ tõe tɩ yaa buud-gomdã meng bal n dengẽ wã. A Muhammad Haji Salleh tẽedame tɩ sẽn sɩng ne b sẽn boond tɩ pantunsã yita Srivijaya, la yaa vẽeneg tɩ b yita Palembang bɩ Malayu tẽngã pʋga. Palembang sẽn lebg kãsenga, tẽns a yiibã nebã ra mii taaba, la b sẽn da gomd buud-gomd a yembr wã, b ra yaa politikã zabdb ye. [9] La b ra miime tɩ b sẽn wa n maand a woto wã, b paama b sẽn da tõe n bãng bũmb ning sẽn yaa malɛzi sɛbã sẽn sɩng yʋʋmd 15 soabã pʋgẽ wã. Yaa b sẽn da gʋlsd bũmb ning sẽn yaa pipi wã.

Yʋʋm 500 sẽn looge, pagbã ra yaa b sẽn da tar n zãadẽ, la b ra yaa b rãmb sẽn da yaa b rãmb n maandẽ. Rũndã-rũndã, b mii-a ne Malay buud-goam 40 la 35 sẽn pa Malay buud-gomdẽ la Malai nus-yɩgã la Zĩ-bɩɩg-kãsengã sẽn be Azi-dʋʋg-dʋʋgã tẽn-tẽnsã wʋsg pʋgẽ. B sẽn da tar pagbã sẽn yaa pagbã la b sẽn yaa b rãmba, b sẽn yaa pagb la b yaa b rãmba. Pantun buud sẽn boond tɩ pantun berkait, sẽn tar karẽ-rãmb sẽn yaa taab n be, a Ernest Fouinet n sɩng yʋʋmd 19 soabã sẽn sɩng ne Zapẽ wã poezi, la Victor Hugo n kɩt tɩ b bãng tɩ yaa rẽ n kɩt tɩ yaa pantoum sẽn yaa rũndã-rũndã wã n lebg bũmb ning sẽn kɩt tɩ b lebg tɩ nebã wʋmd a võore.

Tẽebã[edit | edit source]

Pantunã yaa gom-biis sẽn yaa buud toor-toore, sẽn wilgd Maalii nebã sẽn get vɩɩmã la b sẽn gũbg-b to-to wã, la b ra tũnugda ne-a n wilgd b tagsg la b tagsa wã sẽn pa tar saabã. B miime tɩ b sẽn boond tɩ pantunsã yaa malɛzi nebã sẽn yaa b mensã makrã, tɩ b yaa adat (dẽn-naandsã) la adab (dẽnnaandsã). Bala, Maayã buud-gomdã wilgda tɩ b segd n maana sũ-noog ne nebã, la tɩ b segd me n maan b sẽn tõe n wilg b sẽn yet bũmb ningã. B sẽn gʋlsd malɛy wã, b gʋlsda makr-paalsã, mak-sõamyã, mak-n-taarã, nin-buiidã sẽn yaa nin-buiidã, b gʋlsd-b-la gom-biis la b gʋlsd b sẽn yaa nin sẽn yaa ninã.

Maay buud-gomdã pʋgẽ, pantun yaa bũmb sẽn tar yõod wʋsg sẽn wilgd tɩ b gomda ne nebã, b getẽ la b getẽ. B tũnugda ne-a n wilgd b tagsg, n kõt sagls, n makd b mens ne taab n sõs ne-ba, la b kɩtdẽ tɩ b sõsgã noomẽ. Wala makre, b tũnugda ne b sẽn maandẽ wã n na n wilg tɩ b yaa pʋg-paalã la pʋg-paalga taoor dãmb sẽn wa n wa n wa pʋg-paala roogẽ. Wala tʋʋm-teed sẽn wilgd tɩ b gomda ne nebã, b leb n tũnugda ne b yɩɩl nins b sẽn boond tɩ Malasɩ wã goam wʋsg pʋgẽ. B leb n tũnugd ne yɩɩl nins sẽn yaa nin-buiidã sẽn nong n nong n wʋmd wa Zapin, Inang la Joget wã. B tõe n yãa bũmb a taab sẽn tar yõod wʋsg sẽn yaa pantunsã sẽn yaa bũmb ning sẽn sõngd tɩ b tõog n maand tʋʋm-noodã wa Dondang Sayang, Bangsawan, Makyong, Mek Mulung la Dikir Barat. B sẽn maand yɩɩl-kãensã sõma wã yaa b sẽn na n gom n wilg tɩ b yɩɩl-a lame, la b tõog n sõs ne-a tao-tao, ne b yam-yãkr la b bãng-a sõma.

Indonezi wã tara gom-biis wʋsg sẽn yaa sõma. B sẽn da maand tɩ b gomd bũmb wʋsg n pa gʋlsã, b sẽn boond tɩ pantun wã yaa bũmb sẽn yaa to-to Maay soolmã tẽns wʋsg pʋsẽ. Bãngr-goam kẽer sẽn maand ne tãb-biisã yaa sõss-rãmbã; makre, Central la Eastern Java wã sẽn boond tɩ kentrungã, b tũnugda ne tãbb-biisi (b sẽn boond tɩ parikan) n togsd tũudum wall tẽn-tẽngã kibay ne tãb sẽn naag ne tãbse [10], baa ne tɩ yaa wa b sẽn da maand rũndã-rũndã wã, tɩ yaa wa yʋʋm 20nd yʋʋm kob-gĩndã sɩngrẽ sɛb wa H. Overbeck la J. J. De Hollander sẽn yeel tɩ tãb-bib sẽn wõnd tãb-birã pa be Javɛn kʋdemdã wakat kãnga. Sɩd me, Indonezi sɛb wʋsg yaa tʋʋm-no-kãsems sẽn yaa toor-toorã sẽn yaa toor fasɩ, wala Sumatra rɩtgẽ wã Minangkabau wã Randai, sẽn naagd instrumental mizik, dans, drama la zab-teed ne tʋʋm-noodã. [11]

B sẽn wilg tɩ b yaa[edit | edit source]

A sẽn yaa a sẽn yaa kãseng n yɩɩd wã pʋgẽ, a Pantun wã yaa karẽn-naab sẽn tũnugd ne a sẽn yaa a zabdã. B sẽn da wae n maandẽ, b ra gomda bũmb sẽn yaa sõma n yɩɩd bũmb ning b sẽn yetã. "Pantun wã yaa seb-n-taag a naasã sẽn tar a naasã, n koosd ne seb-n naasã sẽn yaa to-to-to, n wẽnemd ne gom-bi-no-kãsemse. Wakat ninga, pipi seb-nẽnga ne a yiib-n-soabã wõnda b pa tar taab ne a tãab-n-to wã ye, la wakat ninga fãa, a yaa ne taab n loe. Pantunã yaa gom-bi-kãsemse, la sẽn na yɩl n wʋm a võore, neb nins sẽn karemd-a wã segd n bãnga bõn-naands nins b sẽn tũnug ne wã võor sẽn yaa to-to. Makr (a Katharine Sim sẽn lebg n togs rẽ poore):

Tanam selasih di tengah padang,

Sudah bertangkai diurung semut,

Kita kasih orang tak sayang,

Halai-balai tempurung hanyut.


Mam bʋka baasilik sẽn yaa wa sẽn be zĩ-sʋka.

A sẽn bɩ, a ra pida ne wa-rɩtbã.

M nongame, la m pa nong ye.

Mam yɛɛsame, la m pa tõe n maan bũmb ye.

A Sim yeelame tɩ hallai-balai tempurung hanyut rat n yeelame tɩ 'kẽng sẽn lebgd n lebgd n be koomẽ wã, a yoobã la a yopoe wã.' Selasih ('baasil sẽn yaa wa-a-la-la-m-mengã') rat n yeelame tɩ "nongre", bala a leb n wẽe gom-biig ning sẽn yaa kekasih. Bõn-naands a taab sẽn nong n lebg n be wã yaa tɩr ne zĩm, sẽn wilgd bi-pugl ne a nonglem; tɩr (tupai), sẽn wilgd tɩ ned yaa tʋllem soaba; la tɩr (bunga kiambang), sẽn rat n yeel tɩ nonglem pa na n le paas ye. Pantunã taa n tũnugda ne gom-bũnã la tẽn-tẽngã la pĩnd wẽndẽ gom-biis b sẽn yetã, wala makre, Munshi Abdullah sẽn gʋlsd seb-gʋlsdã:

Singapura negeri baharu,

Tuan Raffles menjadi raja,

Bunga melur, cempaka biru,

Kembang sekuntum di mulut naga.


Singapore yaa tẽng paalga.

A Tuan Raffles lebga a zu-soabã.

Sɩngd-rãmba, ro-paalgã,

Bãag-rɩt-rɩll sẽn be a wag-wilgr noorẽ wã.

Woto wilgdame tɩ Sir Stamford Raffles n lugl Singapor yʋʋmd 1819 wã. A raab a ye wã rat n yeelame tɩ bi-pugl sẽn tar pãng n kogend-a wã. La a Sim yeelame tɩ rẽ tõe n dat n yeelame tɩ yaa Raffles pagã, a Olivia.

Wakat ninga, b tõe n kɩtame tɩ b maan karẽn-biis a taaba, tɩ rẽ wɛɛngẽ b boond-a tɩ karẽn-bib. Woto tũuda aab rɛtb sẽn yaa to-to wã, tɩ b sẽn gʋlsd a yiib-n-soabã la a naas-n-soaadã lebg a yiib-soabã ne a tãab-n-saadã. Sẽn paase, pipi la a tãab-n-soabã yaa pipi la a naas-n-to wã, tɩ yɩɩl a yiib-n-seenda la a naas soabã lebg woto. Pantun buud-goam kãngã n tar pãng wʋsg ne tẽns nins sẽn be Zapẽ wã sɛbã pʋsẽ.

Ges-y me[edit | edit source]

  • Pantoum
  • Gurindam
  • Hainteny
  • Sisindiran
  • Syair

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://eservice.nlb.gov.sg/data2/BookSG/publish/c/cbae6616-f86a-4d1b-a8aa-9550fdcc980b/web/html5/index.html?opf=tablet/BOOKSG.xml&launchlogo=tablet/BOOKSG_BrandingLogo_.png&pn=28
  2. https://ich.unesco.org/en/RL/pantun-01613
  3. https://www.atlantis-press.com/proceedings/icade-18/55913535
  4. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/03062849408729808?journalCode=cimw19
  5. https://prpm.dbp.gov.my/Cari1?keyword=sepantun
  6. https://prpm.dbp.gov.my/Cari1?keyword=pantun
  7. https://prpm.dbp.gov.my/Cari1?keyword=tuntun
  8. https://www.kompas.com/skola/read/2020/03/03/183000169/struktur-dan-jenis-pantun?page=all
  9. https://www.researchgate.net/publication/277636554
  10. https://www.worldcat.org/oclc/48100094
  11. https://www.britannica.com/art/pantun

Vẽenem[edit | edit source]

  • Daillie, Francois-Rene (1988). Alam Pantun Melayu: Yaa vaeesg sẽn kẽed ne Malay pantunã yelle. Yaa Dewan Bahasa dan Pustaka. ISBN 978-9836203106 sẽn yaa nin-sabls tẽnsa fãa sebre.
  • Ding, Choo Ming (2008). " Pantun sẽn yaa ninsabls tẽnsa la Nusantara ninsabls tẽnsa sẽn be yʋʋm kob-gĩnd 21 soabã pʋgẽ wã la sẽn paasd rẽ". Southeast Asia Journal wã. 18 (2).
  • Harun Mat Piah (2007). Pantun Melayu: bingkisan permata. Yaa Yayasan Karyawan. ISBN 978-9814459884 sẽn yaa ninsabls tẽnsa fãa sebre.
  • Hirsch, Edward (2014). A Poet's Glossary. A Poet's Glossary. A Houghton Mifflin Harcourt. ISBN 978-0151011957.
  • Kassim Ahmad (1966). B sẽn gʋlsd Hikayat Hang Tuahã pʋgẽ: A General Survey of Methods of Character-portreal and Analysis and Interpretation of the Characters of Hang Tuah and Hang Jebat. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka, Kementerian Pelajaran Malaysia.
  • Liaw, Yock Fang (2013). A History of Classical Malay Literature (Malayi kʋdemdã seb-bɛdã). ISEAS-Yusof Ishak Inistɛtã. ISBN 978-9814459884 sẽn yaa nin-sabls tẽnsa fãa sebre.
  • Matusky, Patricia; Tan, Sooi Beng (2004), The Music of Malaysia: The Classical, Folk and Syncretic Traditions, Routledge, ISBN 978-0754608318
  • Abels, Birgit (2011). Austronési wã koees sẽn yaa toore: yɩɩl sẽn be Ozeani la Azi yaang-taoorã. Yaa Amɛstɛrdam inivɛrsite wã n yiisd seb-kãngã. ISBN 978-9089640857 yaa sẽn nan yɩll tɩ b tõog n maan b sẽn datã.
  • A Muhammad Haji Salleh (2011). "Tõnd sẽn kẽed koom-koglg pʋgẽ n gilgd tẽn-kɩremsã: Pantun sẽn be Malay soolmẽ wã". Wacana. 13 (1).
  • A Muhammad Haji Salleh (2018). Pantun: yaa sũ-sãangã verse. University of Malaya Press. ISBN 9789831009765.
  • Overbeck, Hans Friedrich (1922). "Malayi Pantunã". Journal of the Straits Branch of the Royal Asiatic Society. Yaa seb-kãng la b sẽn boond tɩ Journal of the Straits Branch. Yaa Royal Asiatic Society sẽn be Maleisi wã. 85.
  • A Sim, a Katharine (1987). Sẽn yɩɩd Pantun: Malay verse wʋmbo. Singapore: Times Publishing International.
  • Wilkinson, R. J. (1908). Sebr sẽn gomd Malais rãmb yelle: Vɩɩm la minim. 1. Kuala Lumpur: F.M.S. Goosneema. Gʋls-y-yã.
  • Winstedt, Richard Olaf (1969). A sẽn gʋls malɛg-kʋdã sɛb to-to wã. Yaa Oksford Inivɛrsite Press. ASIN B0006CJ8PU.
  • Wright, Arnold (1908). Yʋʋm kob-gĩnd a yiib-n-soabã pʋgẽ, b sẽn yã bũmb ning sẽn maan ne Malaayi sẽn da yaa Bertayn soolmã: A kibayã, a nin-buiidã, a koosgã, a tʋʋma, la a arzɛkã. A Lloyd's Greater Britain Publishing Company wã.
  • Za'aba (1962). Ilmu Mengarang Melayu (Malay gʋls-noor minim). Yaa Dewan Bahasa dan Pustaka.
  • Tengku Ritawati (2018). "Pantun in The Text of Nyanyian Lagu Melayu Asli" sẽn yaa sebr b sẽn gʋls ne buud-gomd ning b sẽn boond tɩ Malay wã pʋgẽ. Harmonia: Zʋrnall sẽn gomd minimã vaeesg la kareng yelle. Karẽn-bi-bɛda, reem la mizik, Universitas Islam Riau, Indonezi. 18 (1).

Zems-n-taase[edit | edit source]