Jump to content

Wp/mos/Krakelingen and Tonnekensbrand

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Krakelingen and Tonnekensbrand
Krakelingen and Tonnekensbrand Geraardsbergen
festival
CountryBelgium Tekre
Located in the administrative territorial entityGeraardsbergen Tekre
LocationOudenberg Tekre
Day in year for periodic occurrenceTwo Sundays before the First Monday in March Tekre
Day of weekSunday Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Inventaris Vlaanderen van het Immaterieel Cultureel Erfgoed Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00401, https://ich.unesco.org/fr/RL/00401, https://ich.unesco.org/es/RL/00401, https://immaterieelerfgoed.be/nl/erfgoederen/Krakelingen-en-Tonnekensbrand-Geraardsbergen Tekre
Month of the yearFebruary, March Tekre
Krakelingenworp
Geraardsbergen kringles or "mastellen"
Tonnekensbrand

A Krakelingen ne a Tonkensbrand yaa yʋʋm kobs-gĩnd dãmb sẽn loogdã kibs sẽn maand Geraardsbergen wã yʋy. Yaa a Krakelingenworp sẽn be Oudenberg tãnga zugu. Daar a yembre, tãn-kãng la Tonnekensbrand sẽn be be wã, a maanda a to yʋngo. A sẽn maan kibsã paama b sẽn da boond tɩ "Flanders Inventory of Immaterial Cultural Heritage" yʋʋmd 2009 wã, la UNESCO sẽn yã tɩ b gʋls-a n wilg tɩ yaa bũmb sẽn pa tar yõod ne nin-buiidã yʋʋmd 2010 wã.[1]

Geraardsbergen tẽnga kɩbay sẽn yaa kɩdgã sẽn be yʋʋmd 1393 wã pʋgẽ, b wilga Tonnekensbrandã ligd sẽn yɩ to-to wã. Wakat kãng la tẽngã taoor dãmb zoe n tigma bugum kibs kibs kibayã. Tẽngã sẽn ket n gomd rẽ yelle, b ra yetame tɩ yaa kibs sẽn maan yʋʋm kobs-gĩnd n kaoos n ket n maand woto. Rẽ tɛka, Geraardsbergen tẽnga sõssã pʋsẽ, b ra ket n getame t'a Tonnekensbrand ne a Krakelingenã yaa b rãmb sẽn pa le maand ye. Zĩ-kãnga sẽn yaa kibsã ket n tar bũmb nins sẽn zĩnd kiris-nebã wakat sẽn dengã sẽn tõe n yɩ Celticã wakatẽ wã, wala bugum, zĩm sẽn vɩ, burã, la kibsã wakat. Tonkensbrandã yaa b sẽn da nong n maand n wilg tɩ yʋʋm nins sẽn deng kiris-nebã wakatẽ wã, b ra yaa bugum-vɩɩm la b makda zʋʋg saabã, la vẽenemã la vɩɩm sẽn lebg n wa wã. Sẽn paase, kiris-nebã me tara zʋg-sõma a taab wa maan-kʋʋdã.

B sẽn boond tɩ kringle wã yaa sõor sẽn yaa wa sõor sẽn tar samd sẽn tar samdã. B sẽn yeel tɩ b yaa burã, b wilgdame tɩ b yaa bõn-naandsã la b vɩɩma. B maanda kibsã ne sẽoog saabẽ, naoor wʋsgo, yʋʋmd Febr kiuugã kibsã kibsẽ.

Bãngr-gomdã sẽn wilgd bũmb nins sẽn maan pĩnd wẽndẽ wã[edit | edit source]

Sẽn deng tɩ b ning b sẽn na n maan b sẽn na yɩl n paam n bãng b sẽn na maan to-to wã, b sɩngda b sẽn naagd tẽngã tẽngã pʋga. B sẽn yeelgd b sẽn yaa pĩnd wẽndẽ wã, b maaname. Sẽn yɩɩd neb 1000 wã yaa b sẽn maand b toorẽ tʋʋmã, b sẽn yaa karen-biis la b sẽn yaa b karen-biisa, b maand b sẽn tõe fãa n wilg b sẽn maan bũmb ningã yʋʋmd fãa. Rẽ poore, yɛl nins sẽn zĩnd pĩnd wẽndẽ wã (Celtã nebã la a Geraardsbergen sẽn maan zabr ne a Walter sẽn yaa Enghien-n-soabã sẽn yaa Flandri wã tãb-biisã) kẽe ne sogs-n-taar ne sogs nins sẽn gomd party wã sẽn yi wã wɛɛngẽ. Woto kɩtame tɩ b bãng b sẽn tar b mensã buud-goamã to-to wã sõma. Sẽn na yɩl n kengd nebã yam tɩ b bãng rẽ, b ningda pĩnd wẽndẽ nin-buiidã paoongã yell n paas yʋʋmd fãa. Yʋʋm sẽn pa kaoos pʋgẽ, a Geraardsbergen sẽn da wa n tʋmd ne Amerik sẽn yaa Latinã (a Pedro de Gante sẽn da tʋmã, a sẽn da wa ne a tʋʋmdã, a sẽn wa n kẽng Vera Paz yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã pʋgẽ), pagb sẽn da tʋmda tẽngã siglgã siglgã siglg pʋgẽ, tẽn-tẽngã tẽn-tẽng tʋʋm-no-kãsems la yʋʋm kob-sik 19 soabã siglgã (tʋʋmd sẽn naan naan naanã, laad-n-soab sẽn tar yʋʋr sẽn be dũniyã gill zugã, la tẽn-tẽnsã sẽn da kẽesd b mens tẽnsẽ wã sigr pʋgẽ wã. B sẽn na n wa n tɩ moon-bã sɩnga wĩntoogã rasem a tãab daarã Hunnegem Romãsko wẽnd-doogẽ wã, n baas Oudenberg.

Krakelingenworp (Kringle Throw, yʋʋr sẽn yaa "Mastellenworp")[edit | edit source]

B sẽn wa n wa n na n wa tɩ moon-bã, b sẽn wa n na yɩl n paam n bãng b sẽn na n maan to-to wã, b na n wa n waame. Dãkã (rũm-n-soabã) ne tẽngã zãm-m-mengã (tẽngã zãm-maandgã) pʋʋsda a Maamã sẽn yaa a Zezi naabã pʋʋsg Oudenberg Chapel pʋgẽ, tɩ neb kʋʋngã sẽn be tigis-kãnga zugã na n yãe neb wʋsg sẽn tõe n maan yɩɩr. Sẽn deng tɩ b bas tɩ b lob b kongr sẽn zems 10 000 wã, dʋã, tẽnga taoor soab, tẽnga taoor dãmb la tẽnga taoor dãmb sẽn be yʋʋm 400 sẽn tar yʋʋm kobs-tã n yiisd b sẽn boond tɩ "mastellã" wã segd n yũuda rãam n naag ne zĩm sẽn vɩ. Rẽ poore, b sɩngame n na n wẽe b meng. Bãag a yembr pʋgẽ, b gʋlsda sõsg sẽn kõt-y sor tɩ y paam sãnemã, sẽn yaa bõn-naandg sẽn yaa wa b sẽn boond tɩ "sandwich" wã. B sẽn na n lob-a wã poore, ned fãa tõe n wa vʋʋsa wakat bilf n kẽng tigisgã sẽn be tẽngã pʋga.

Tonnekensbrand, tɩ b maan wa bugum kibsã[edit | edit source]

Pĩnd rasem a nii wã, b yõgda b tãmbã n na n yiis zĩ-gãongã n wa paam weerã waoongo, tɩ nebã sẽn kiidã me na n yɩɩl n kɩt tɩ b maan sũ-noog wʋsgo. Tẽns a wãn sẽn be Tonnekens tẽn-tẽngã pʋgẽ, b "beoogda" bugum sẽn yaa bilf n wa ne bugum. A Oudenberg wã, b kõt-d-la bugum sẽn yõogd bugum n tɩ wa Marktã, tɩ b maan tɩ tigis-kãnga ra yaa sõma.

Sõndb sẽn yaa[edit | edit source]

Tẽeg-n-soabã pʋgẽ, kiris-neb nins fãa sẽn yaa kiris-nebã (yakã) la kiris-neb sẽn dengã (wa bugum, zĩm sẽn vɩ, bur la wakat) bee a pʋgẽ. Tõe tɩ b ra gomda kiris-neb wakat sẽn dengã yelle. Bãngrã yaa rool sẽn tar sõor sẽn tar samd 10 cm. B sẽn yeel tɩ burã yaa bur sẽn wilgd tɩ wakat fãa yaa wakat fãa bɩ vɩɩmã. Sẽn paase, b maanda kibsã ne sẽoog saabã: hal tɩ ta yʋʋmd 1960, karẽn-soabg pipi kibsã ra yaa kibsã kibs a yiib-n-soabã sẽn deng kiuugã pipi kibs kiuugã kibsã. Tonkensbrandã yaa b sẽn da maand pĩnda n yaool n wa n wa n be kiris-nebã sʋka, la a makda zʋʋg saabã la vẽenemã la vɩɩm sẽn lebg n wa wã. Dãkã, tẽnga taoor soab, tẽnga taoor dãmb la tẽnga taoor dãmb fãa yũuda zĩm sẽn vɩ bilf sẽn yaa bõn-vɩɩm sẽn yaa bõn - sõor sẽn wilgd vɩɩmã paalgã, rãam koglg pʋgẽ, sẽn wilgd tɩ b maanda sũ-noog la b yaa saam - biisi. Sẽn paase, yʋʋmd 1599 soabã, a Joos Schollaert sẽn yaa bãngd a ye n wilg tɩ b yaa nin-tɩrsã, la yʋʋmd 1997 soabã pʋgẽ, a Gaia sẽn get b yell ne rũmsã, b sẽn get b sẽn get tẽngã taoor dãmb yell wã, b kosa-a lame.

Sagã[edit | edit source]

Sẽn sɩng ne 19nd siglgã sɩngrẽ, b goma bũmb sẽn gomd Krakelingen kibsã sɩngre yelle. Yʋʋmd 1381 wã, a Walter van Edingen sodaasã sẽn da gũbg Geraardsbergen n wa n wa n yeel tɩ b na n kʋ-a wã, tẽngã taoor dãmb ra na n maana yel-solemd n na n põs n bas zabrã. B ra lobda burã ne a sillã sẽn kell n kellã tẽngã wallã zugu, n wilg tɩ b tara arzɛk wʋsgo. B sẽn maand pĩnd wẽndẽ wã, b makda kʋdemdã ne pĩnd wẽndẽ yɛlã, tɩ yaa a Zeova n da pa yãend-a sõma ye. La b pa tol n bas tɩ b bãng tɩ b yaa nin-tɩrs ye.

Sẽn pʋgl-b-la[edit | edit source]

Yaa woto la b na n maan:

  • 21 February 2021
  • 27 February 2022
  • 26 February 2023
  • 25 February 2024
  • 23 February 2025[2]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://www.unesco.org/culture/ich/index.php?lg=en&pg=00011&RL=00401
  2. https://www.visitgeraardsbergen.be/krakelingen-and-tonnekensbrand

Zems-n-taase[edit | edit source]

  • Krakelingen la Tonnekensbrand sẽn be Unesco ẽtɛgnetã zugu
  • Krakelingen la Tonnekensbrand sẽn be Flandr tẽngẽ bõn-vɩɩs nins sẽn pa tõe n yã wã zĩigẽ (neerlãndẽ)
  • Krakelingen la Tonnekensbrand sẽn be Geraardsbergen tẽnga turismã ẽtɛgnetã zugu (neerlandẽ)