Wp/mos/Ivory Coast

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Ivory Coast
Ivory Coast
sovereign state, republic, country
Part ofWest Africa Tekre
Inception1960 Tekre
Official nameRepubblica della Costa d'Avorio, République de Côte d’Ivoire, Côte d'Ivoire, la République de Côte d’Ivoire, Republic of Côte d’Ivoire Tekre
Native labelRépublique de Côte d'Ivoire Tekre
Short name🇨🇮 Tekre
IPA transcription'ɛlfənbeːnsçʏstn̩ Tekre
Named afterelephant ivory, coast Tekre
Official languageFrench Tekre
AnthemL'Abidjanaise Tekre
Cultureculture of Ivory Coast Tekre
Motto textUnion – Discipline – Travail, Unity – Discipline – Work, Единство - дисциплина - труд Tekre
ContinentAfrica Tekre
CountryIvory Coast Tekre
CapitalYamoussoukro Tekre
Located in time zoneUTC±00:00, Africa/Abidjan Tekre
Located in or next to body of waterAtlantic Ocean Tekre
Located in/on physical featureWest Africa Tekre
Coordinate location8°0′0″N 6°0′0″W Tekre
Coordinates of easternmost point8°12′23″N 2°29′35″W Tekre
Coordinates of northernmost point10°43′48″N 6°15′0″W Tekre
Coordinates of southernmost point4°21′43″N 7°31′30″W Tekre
Coordinates of westernmost point6°30′23″N 8°36′7″W Tekre
Highest pointMount Richard-Molard Tekre
Lowest pointGulf of Guinea Tekre
Basic form of governmentrepublic Tekre
Office held by head of statePresident of the Ivory Coast Tekre
Head of stateAlassane Ouattara Tekre
Office held by head of governmentPrime Minister of Ivory Coast Tekre
Head of governmentRobert Beugré Mambé Tekre
Legislative bodyParliament of Ivory Coast Tekre
Central bankCentral Bank of West African States Tekre
CurrencyWest African CFA franc Tekre
Shares border withBurkina Faso, Ghana, Guinea, Liberia, Mali Tekre
Foundational textConstitution of Ivory Coast Tekre
Driving sideright Tekre
Electrical plug typeEuroplug, Type E Tekre
ReplacesFrench West Africa Tekre
Production statisticscocoa bean Tekre
Official websitehttp://www.gouv.ci Tekre
HashtagIvoryCoast Tekre
Top-level Internet domain.ci Tekre
Flagflag of Ivory Coast Tekre
Coat of armscoat of arms of Ivory Coast Tekre
Geography of topicgeography of Ivory Coast Tekre
Has characteristicpartly free country Tekre
History of topichistory of Ivory Coast, history of Ivory Coast Tekre
Railway traffic sideleft Tekre
Economy of topiceconomy of Ivory Coast Tekre
Demographics of topicdemographics of Ivory Coast Tekre
Mobile country code612 Tekre
Country calling code+225 Tekre
Trunk prefixno value Tekre
Emergency phone number180, 185, 110, 111, 170 Tekre
GS1 country code618 Tekre
Licence plate codeCI Tekre
Maritime identification digits619 Tekre
Unicode character🇨🇮 Tekre
Category for mapsCategory:Maps of Ivory Coast Tekre
Map

A Zĩ-kãnga, sẽn boond tɩ Ivory Coast wã me yaa Zĩ-kaaba, yaa tẽng sẽn be Afirik Wɛtgʋʋr kʋɩlgã zug. A tẽnga yaa Yamoussoukro, sẽn be tẽnga pʋga, la a tẽn-kãseng n yaa Abidjan. A sẽn be Gʋniin sẽn be goabg-dõogo, Liberiya sẽn be goasg-dɩɩga, Mali sẽn be goag-dõog-dõoga, Burkina Faso sẽn be hayo-rɩg-rɩgo, Gana sẽn be kiidg-rʋgo, la Gʋniini mogrã (Atlantik ko-kãsengã) sẽn be zĩ-gẽgo. A gom-biisã yaa Frans, la b gomda buud-goam wʋsg me, tɩ b tar n boond tɩ Bété, Baoulé, Dioula, Dan, Anyin, la Cebaara Senufo.[7]

Sẽn deng a kolone wã, Ivory Coast ra tara tẽns wʋsg sẽn be beẽ, a Gyaaman, Kong soolmã la Baoulé. A lebga Frans soolem sẽn get b yelle yʋʋmd 1843 la a lebg Frans soolmã yʋʋmd 1893 sẽn wa ne Afirik zabrã. A paama a yembrã yʋʋmd 1960 n lʋɩt a Félix Houphouët-Boigny taoor n tãag yʋʋmd 1993. A sẽn get tẽns nins sẽn beẽ wã, a Ivory Coast tara zood sõma ne a tẽns a taab sẽn yaa Afirik Wɛtgã, la a kell n tall zood sõma ne Afirik Wɛdgã, sẽn yɩɩd fãa ne Frans. A sẽn wa n wa n wa ne a naamã, a paasa a naamã yʋʋmd 1999 wã ye. A lʋɩɩs n maan zabr a yiib pʋgẽ, sẽn sɩng ne 2002 la 2007 wã, la a le zĩnd yʋʋmd 2010 n tãag yʋʋm 2011 wã. A rɩka siglgã yʋʋmd 2016 wã.[9]

A Zĩ-Wĩngri yaa tẽnga sẽn tar pãng sẽn tar a taoor soab nengẽ. A sẽn naan naan naan naanã wã, a yɩɩ Afirik Wɛtganga tẽnga tẽnga pãng pãng pãng yʋʋm 1960 la yʋʋm 1970 wã, n yaool n paam ligd zu-loees yʋʋm 1980 wã, n kɩt tɩ b ra pa le tar politikã la siglgã yɛl sẽn pa yɩll n ta yʋʋm 2011. A Zĩigri soolmã me paama pãng a taab tẽnga pʋgẽ hal tɩ b lebg n paam laafɩ la politik siglgã. Yʋʋmd 2012 n tãag yʋʋm 2021 soabã, a koogã bɩtame yʋʋm tus 7,4% yʋʋm tusr pʋgẽ, sẽn yaa Afirik tẽnga sẽn naan naan paas n paas n paas tẽnga pʋgẽ.[1]

Tiuusgu[edit | edit source]

Sɩda, yʋʋm kob-gĩnd 15 soabã la 16 soabã pʋgẽ, Portiig ne Frans kom-biis sẽn da baood n na n bãng Afrɩka kʋɩlgã rɩtg n na n pʋɩ-b tɩ yɩ "kẽng" sẽn wilgd tɩ b tara b mens ne b koe-moonegã. Kẽng ning Frans nebã sẽn boond tɩ Côte d'Ivoire wã la Portugal nebã sẽn boond t'a Costa do Marfim wã, b sẽn dat n yeel tɩ "Kẽng-a-Wĩndgã" wã, b ra boond-a tɩ "Gouverne du Cabo Verde" sẽn be Cap-Vert wã la Gʋniini sẽn be tẽng zugã sʋka.[14][12][15][13][16]

Tẽnga yʋʋr sẽn da boond tɩ Côte de Dents wã ra bee ne tẽn-kãnga, b sẽn dat n yeel tɩ "Zũ-koɛɛg koɛɛg", sẽn leb n wilgd tɩ b ra yaa ne waoogr teedã;[18][19][14][13][16][20] Côte de Quaqua, sẽn yit n dɩkd neb nins sẽn da boond n boond tɩ Nedɛlgdbã tɩ Quaqua wã yʋʋr yĩnga (kẽndr a ye yaa Kwa Kwa);[19][12][17] Coast of the Five and Six Stripes, sẽn yit ne b sẽn da koosd b sẽn da maand bũmbu, la Côte du Vent, sẽn yit b sẽn boond tɩ Windward Coast wã, sẽn dat n yɩ ne zĩ-kãnga sẽn da be tẽn-kãense.[14][12]

Tẽnga sẽn yaa moasã wã koom-koglgã ka zemsd ne sẽn da be yʋʋm kob-gĩnd 15 soabã la 16 soabã pʋgã ra boond tɩ "Zĩn-koɛɛg" bɩ "Wĩ-gũbr" koom-koglg ye. B ra tagsdame tɩ koom-koglã yaa sẽn yit n be Cape Palmas n ta Cape Three Points, la woto b pʋɩ-a-la Ghana la Ivory Coast (tõnd sẽn be Liberia wã pʋɩ-sʋka).

A kell n ket n yaa b sẽn da boond-a wã n paas yʋʋm 1960 wã. A sẽn wa n lebg n lebg n wa n lebg b sẽn boond-a to-to wã, a lebg n lebgame tɩ yaa buud-goam a taab pʋsẽ. A sẽn lebg n lebg tɩ "Rãnsã" wã, a kell n yɩɩ a yʋʋr sẽn yaa "Rãna-Wõogri" yʋʋmd 1986 wã. A wilgame tɩ "Rõna-Wẽngri" (sẽn yaa "Rõnna-Wõngri" n yɩɩd woto) yaa a yʋʋr sẽn na n yɩ a yʋʋr sẽn zems ne siglgã, la a pa sak n deeg tɩ b lebg n lebg b buud-goama a taab ye.

Kudemde[edit | edit source]

tenga yikere[edit | edit source]

La b ra pa tõe n bãng ninsaal sẽn zĩnd Ivory Coast wã ye, bala b pa tõog n tall ninsaalb sẽn da be tẽng ning sẽn yaa koom-koglgã pʋgẽ ye. La b vaeesa bũmb nins b sẽn yã yã wã n wilg tɩ b ra beẽ-n-tɩrgã wakatẽ wã (yʋʋmd sẽn be beẽ n beẽ wã) n wilgdẽ tɩ b ra tar ninsaalb wʋsg ye.

B sẽn da wa n be Ivory Coast wã, b ra pa yãendẽ ye. B ra tẽedame tɩ b fãa yaa nin-buiidã sẽn dag n be be wã yaab-rãmbã n yi n kẽng zĩ-kãng n kẽng zĩiga, n yaool n wa zĩnd yʋʋm kob-gĩnd 16 soabã.

B sẽn deng a Zezi la a Zezi rogmã[edit | edit source]

Kibsa pipi sẽn be Sebr-Wẽnnaam-dãmbã pʋgẽ wã wilgda Afirik kiidã raabdbã sẽn sɩng ne Rom pĩnd wẽndẽ wã, n da maand sãnu, yembse, sãnem la teed a taab n tɩ be Sahara soolmẽ wã. [1] Saara tẽn-bɛdã teed sẽn be zĩ-kãsengã zug n da yaa sa-kãsengã noorẽ wã, la b sẽn sɩng n maan teed sẽn yaa toor-toorã, b ra yaa sa-noog n kẽng zĩ-kãsengẽ n tɩ ta weoogã noorẽ. [2] Gʋls-kãsemsã sẽn yaa Djenné, Gao, la Timbuctu wã lebga raab zĩis sẽn yaa kãseng sẽn da pak Sudã soolmã.

B sẽn da tar b sodaasã n tõogd n zabd ne b sodaasã, b tõog n dɩ naam tẽns nins sẽn be be be-b zakẽ wã zutu. [1] Soda soolmã me lebga a Zeova tũudmã zãmsg zĩiga. [2] B sẽn wa n kẽes a Zezi tũudmã Soda soolmẽ wã, a sẽn lebg a Moyiislim dãmbã n lebg a Moyisilim dãmba wã kɩtame tɩ b lebg a Moisilim dãmba. [3] Yʋʋmd 11 soabã tɛka, sẽn sɩng ne a Soda soolma naaba sẽn deeg a Zezi tũudmã, a lebga Afɩrwad soolmã pʋga.

Gana soolmã, sẽn yaa Sudã soolmã pipi soolmã, ra tara pãng tẽns nins sẽn be Mourinɩ wã soolmẽ wã, sẽn be zĩ-kãng sẽn be zĩid-bĩng ne zĩ-kãsengã sʋka, yʋʋm kob-gĩnd 4 soabã la yʋʋm kob-koglgã 13 soabã sʋka. [1] Yʋʋm kob-gĩnda 11 soabã pʋgẽ, a soolmã sɩngr n kolga Atlantik Océan n ta Timbuktu. [2] Ganaa sẽn wa n wa n wa boog poore, Mali soolmã lebga mooslim soolmã sẽn tar pãng wʋsgo, n wa ta a pãng sẽn ta yʋʋm kob-sik kiuug rasem 14 soabã sɩngrẽ. [3] Mali soolmã soolmã sẽn be Ivory Coast wã ra yaa Odienné soolmã sẽn yaa be-kʋdga.

Sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd 14 soabã sɛɛbẽ, a sẽn wa n boog n pa kaoos wã tũu ne tẽn-tẽng ne tẽn-bɛd sẽn pa beẽ wã, la tẽn-tẽnga sẽn pa be beẽ wã sẽn wa n wa n wa beẽ wã. A Songhai wã me paama pãng yʋʋm kob-sik 14 soabã la 16 soabã sʋka. [1] Soong-kãnga kɩtame tɩ b pa le tõe n paam n kẽng zĩ-tẽnga ye. [2] La tẽn-tẽngã sẽn da beẽ wã kɩtame tɩ b lebg n kẽng zĩid-dõogẽ wã. [3] Tẽngã kiidã sẽn da be zĩ-kãnga wã kɩtame tɩ tẽngã sẽn beẽ wã pa le tõe tɩ b tõog n maan politikã ye. [3] Tẽnsã neb sẽn da be tẽn-kãense, b ra beẽ wã yaa tẽn-bɛdã, la b ra yaa tẽn-kɩrems dãmb n getẽ.

Sẽn deng a Zĩ-rãmbã sẽn be Zĩ-roogã[edit | edit source]

tẽns a nu n zĩnd Ivory Coast wã sẽn deng a Zɩ-rãmbã n sɩng b sẽn pa beẽ wã. [1] Yʋʋmd 18 soabã sɩngrẽ, a Zĩr dãmba n lugl a Zĩir rãmbã sẽn da be Zĩrgã sẽn be Zɩrgã sẽn da beẽ wã, la b sẽn zoe n wa n wa n paam n lebg a Zĩrã sẽn da yaa a Zĩri wã. [2] Baa ne a Kong sẽn lebg tẽn-tẽng sẽn tar arzɛk, raag la tʋʋm-no-kãsemse, b sẽn da tar buud toor-toore la b sẽn da pa tũud a Zeova wã kɩtame tɩ b pa le tar pãng ye. [3] Yʋʋmd 1895 soabã, a Samori Ture sẽn da yaa Wassoulou soolmã n zab ne a Kong tẽngã, n deeg-a.

Gyaaman soolmã yaa a 17 soabã pʋgẽ, a sẽn da yaa Akan sull sẽn boond t'a Abron sẽn zoe Asanteman sẽn beẽ wã n zoe n yi Ghana sẽn yaa b sẽn beẽ rũndã-rũndã wã. [1] B sẽn yi Bondoukou wã, a Abron sullã sẽn beẽ n kẽng b soolmã rɩtgẽ wã, a sẽn wa n beẽ wã, b kɩtame tɩ b tõog n soog b naam ne b Diula nin-buiidã sẽn be Bondoukou soolmẽ wã. [2] Bondoukou lebga tẽn-kãseng sẽn yaa arzɛk la a Islam tẽn-kãsengã. [3] Gʋnaama sẽn yaa karen-bi-rãmbã sẽn kẽed ne Korãn wã sẽn yit Afirik Wɛtgã soolmẽ wã, n kẽed karen-biis nins sẽn beẽ.

Baoulé wã, wa Ashanti wã, ra tara siglgã sẽn yaa sigr wʋsg politikã la b sẽn get b yelle, b sẽn wa n dɩ naam a tãabo. [1] A pʋga ne rẽ, a pʋga ne sull-dãmb sẽn yaa kẽem n yɩɩd a taabã. [2] Baa ne b rĩungã sẽn wa n sãamã, Baoulé wã ra tõdgda a Zeova ne pãng. [3] Agni soolmã naaba sẽn wa n wa n wa paam b mens n pa le beẽ wã, b baooga b mens n kell n tall b mens sẽn pa wõnd a taabã.

Frans soolem siglgã siglgã[edit | edit source]

Sẽn na yɩl n tõog n tõog n paam n paam n tõog n lebg burkĩna, yaa sẽn pa tar-b sor n na n paam n lebg bur-kɩtbã la b ra yaa bur-kɩs-n-taas ye. B sẽn dɩkd Burkĩna Faso sẽn yaa Burkĩna-Wedga wã n mak ne Burkĩna wã, yaa Burkĩn-Wedgã sẽn yaa Burkẽ wã.

La Assinie sẽn da ket n vɩ wã pa yɩ sõma ye. Frans nebã pa tõog n zĩnd Ivory Coast wã hal yʋʋm 19nd yʋʋm kob-gĩnd 19 wã sʋka ye. [1] Yʋʋmd 1843-1944 wã, Frans Admiral Louis Edouard Bouët-Willaumez maana tratã ne rĩm-dãmb nins sẽn be Grand-Bassam la Assinie soolmẽ wã, n kɩt tɩ b naanse lebg Frans protectorat. [2] Frans maan-biisdb, misioneer dãmb, raagbã la sodaasã sẽn da be Frans soolmẽ wã sẽn sɩng n be wã, b kẽngame n tɩ paas n tɩg zĩiga sẽn be b nugẽ wã. [3] [4] Paasã pa wa n tãag yʋʋmd 1915 ye.

Sẽn kẽed ne tẽn-bɛdã, sẽn kẽed ne tẽns nins sẽn be Gʋni soolmã pʋgẽ wã, n paas tẽn-bɛd a yiib sẽn be Senegal la Nizɛɛrã, n paas Erop nebã sẽn nong n kẽedẽ wã. [1] Yʋʋmd 19nd yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã sʋka, Frans nebã sɩngame n bao n bãngd Afrika sẽn be Zapã soolmã. [2] Yʋʋmd 1840 wã, Frans nebã maana tratãs ne tẽns nins b sẽn be Zapẽ wã taoor dãmb sẽn da tõe n maan n naan naan naan naan maan-bõod n maan b toorẽ teed sẽn yaa bĩng n na n maan bĩng-bõosgo. [3] A Zezi sẽn da wa n be Ivory Coast wã, a yembr yaa Assinie, la a to wã yaa Grand-Bassam. [4] Yaa b sẽn da get tɩ yaa b tẽnsã taoor lʋɩtbã n na n paam b tẽnsã soogre, la b ra getẽ tɩ b na n paama sor n dɩk bĩng sẽn yaa b toorẽ wã, la b na n kõ-b-b ligd bɩ b sẽn na n maan tɩ b yaoodẽ wã. [4] Yaa bũmb sẽn pa zems ne Frans

Yʋʋmd 1871 wã, Frans sẽn sãam Frans-Prussi zabrã pʋgẽ, la Alemayn sẽn tɩ loe ne Frans soolmã sẽn boond tɩ Alsace-Lorraine wã, kɩtame tɩ Frans tẽngã bas a kolone wã la a yiis a sodaas bĩng-n-taag tẽns nins sẽn be Afirik Wɛtg soolmẽ wã. B ra basda ra-pa-biis nins sẽn da be tẽn-kãnga. [1] Ra-pa-bẽng sẽn be Grand-Bassam wã ra yaa marsẽl neda, a Arthur Verdier, sẽn da be Marseille wã n na n tɩ yɩ Ivory Coast tẽnga ned sẽn be be yʋʋm 1878 wã. [2]

Yʋʋmd 1886 wã, sẽn na yɩl n sõng a sẽn da yet tɩ b rɩt a soolmã n na n maan bũmb ninsã, a Fransã leb n dɩka a nug-dʋʋg Afrika soolmã sẽn be koom-koglgã pʋga, n sɩng n maan tɩ b bãng b sẽn na n maan to-to wã. Yʋʋmd 1887 wã, a Louis-Gustave Binger sɩngame n maan yʋʋm a yiib n na n tɩ kẽed ne Ivory Coast soolmã. A sẽn wa n wa n wa baas n maan sõsgã, a maana tratã a naas n lugl Frans sẽn na n kɩt tɩ b naan naan protectoratã.

Frans sẽn da be tãm-bi-pugli[edit | edit source]

Yʋʋmd 1880 wã saabẽ wã, a rɩka naam n na n dɩ zĩ-kãng n dɩtẽ, la yʋʋmd 1889 wã, Britanni wã bãngame tɩ yaa a Frans n soogd zĩ-kãng. Yʋʋmd 1889, Fransã yãka a Treich-Laplène t'a yɩ tãm-bɩɩga. Yʋʋmd 1893 wã, Zĩ-bees Ko-kãsengã lebga Frans soolmã, la a sẽn be n soog a Grand-Bassam. A Binger sẽn lebg kãabã yaa kãsenga. Yʋʋmd 1892 wã, yaa ne Libiɛɛr la yʋʋmd 1893 wã, yaa b sẽn maan tigis n wilg tɩ tãm-bã sẽn be rɩtg ne sẽn be rɩtaag ne sẽn be yi-beesgo. La tãm-kãng sẽn be rɩtã pa le beẽ hal tɩ ta yʋʋmd 1947 wã, tɩ yaa sẽn yaa karen-a ne Fransã sẽn maan n kɩt tɩ b tɩk Burkĩna Faso soolmã pʋɩɩb n kẽng n kẽng n tɩge.

Sẽn paase, b ra pa tõe n maan bũmb sẽn na yɩl tɩ b tõog n paam n paam n deeg b mens ye. B ra pa tõe ne b sẽn na n paam n tõog n paam b mens ye, b ra segd n maana bũmb sẽn na n sõng-b tɩ b tõog tɩ b paam n paam b meng n paam n sak n deeg b sẽn da segd n deeg n deeg b vɩɩmã to-to wã ye.

Yʋʋmd 1880 wã la 1890 wã, b kɩtame tɩ b tõog n zab ne a Zezi. A sẽn da tar sodaas wʋsg n tõe n me b tãb-biisã, a kɩtame tɩ b paam n deeg a naamã. A sẽn wa n zab ne-a wã, a kɩtame t'a tõog n zab n zab ne b taabã. A sẽn maan woto wã kɩtame tɩ b maan sodaas wʋsg.

Yʋʋmd 1900 wã, Frans sẽn da yãkd yaood n na n kõ tẽnga taoor dãmb tɩ b na n deeg b tʋʋmdã, kɩtame tɩ b maan maan maan-kɛgenga. [1] Yʋʋmd 1904 n tãag yʋʋmd 1958, Ivory Coast wã ra yaa Afirik Zaan-Zĩng Buud-tẽnga. [2] Yaa kolone la b ra tagsdame tɩ yaa a tãabã n na n maan tɩ yaa a to wã. [3] dũni gill zabr pipi soabã pʋgẽ, Fransã sigla a tãabã, n na n sõng a tãabã tɩ b tõog n zab ne a Zeova.

Frans soolmã politikã ra tara gom-biis sẽn yaa tɩ b rɩk b mens n paas b sẽn da get b sẽn boond tɩ b "kẽnd" wã. [1] Sẽn yaa rẽ yĩnga, b ra tara noor tɩ b rɩk fɩɩg n paas b buud-gomdã, b sẽn da boond tɩ b sẽn boond b mens tɩ b "koɛɛg" wã. [2] A ra tara noor t'a Zeova na n sõng b nin-buiidã tɩ b tõog n tõog n lebg b toorẽ buud-no-rãmbã.

B sẽn da yaa tẽng-bi-ribl sẽn zãad b Fransã sɛbã n zãmsd b rãmb b sẽn segd n tũ a Zeova wã, b ra yaa nin-buiidã sẽn be b tẽngẽ wã. B ra yaa nin - bẽed sẽn da yaa nin-bi-bɩɩsã n get b sẽn segd tɩ b maan bũmb ninsã. B ra maanda b toor n pa tõe n maan bũmb nins sẽn yaa politik ye. B ra getame tɩ b na n tʋm sodaasã pʋgẽ, b na n maana tʋʋm-kãsemse, b naaga b tʋʋm-kãsenga, b na maan tʋʋm-kãense, b na yɩ nin-bɩɩs rãmba, b na tʋm sodaasã tʋʋm-kãensa pʋgẽ.

zabr a yiib-n-soabã wakate, a Vichy naam kell n dɩka a naam hal tɩ ta 1943 wã, tɩ sodaas a Charles de Gaulle sẽn yaa naan-bɩɩsã na n dɩka b naam n dɩka Frans tẽns a taabã fãa. [1] Yʋʋmd 1944 wã, a Brazzaville tigis-kãsengã, la a naas-n-siblã pipi siglgã tigis-kãsems yʋʋmd 1946, la Frans sẽn wilg a sũur kaset tɩ b sɩd nong Afrika zabr a yiib soabã pʋgẽ wã kɩtame tɩ b maan yʋʋm 1946 wã. [2] B kõo "neb nins sẽn be Afirik" fãa Frans tẽnga yembrã, b kõo b sẽn tõe n sigl politikã, la b sẽn yiis tʋʋm-kãens buud toor-toore. [3] Yʋʋmd 1944 wã n tãag yʋʋmd 1946 wã, yaa yʋʋmd 1946 wã la b maan yʋʋm a naas-naasã.

Hal tɩ ta yʋʋmd 1958 wã, b sẽn yãk-b Pari wã, b ra rɩtda Ivory Coast soolmã, n tũnug ne siglgã sẽn yaa sõma la sẽn yaa siglgã taoor lʋɩtb sẽn pa tar sor n na n kɩt tɩ Ivory Coast wã kẽes b mens politikã pʋgẽ ye. [1] Frans soolmã zãmsa politik sẽn kɩtd tɩ b welg-b la b get b sẽn na n dɩ naam to-to wã. [2] Frans rãmbã ra ratame me tɩ b bãng tɩ Ivory soolmã neb sẽn yaa bõne, la b sẽn tar pãng n na n tõog n maan bũmb ning sẽn yaa to-to n bas tɩ b pa le tar Frans nebã ye. [4] Baa ne b sẽn da kɩɩsd ne taab sẽn yaa sõma wã, Ivory soolmẽ wã neb sẽn paam n paam n paam zems-bɩɩma, b ra tẽedame tɩ b na n paama zems-bãngrã, n pa tõog n paam tɩ b lebg toor ne Frans ye.

Soog-m-menga[edit | edit source]

A Félix Houphouët-Boigny sẽn yaa Baoulé naab biiga lebga Ivory Coast tẽnga sẽn paam b yembrã. Yʋʋmd 1944 wã, a maana tẽnga pipi tigis-kãsems tigis-kẽndre sẽn na yɩl tɩ Afrika wã kaaka wã koodã koodã kood-kẽndr yɩ sõma. A sũur sãama ne a Fransã sẽn da getã, a sullã sullã sull dãmb sigla taaba n na n tʋm n tʋm b pʋʋgẽ. A Houphouet-Boigney yɩɩ sodaas sẽn tar yõod n paas n lebg Frans tẽnga parlamentã pʋgẽ yʋʋm a yembre. Yʋʋmd a ye poore, Frans nebã sẽn yiis tʋʋm-kãsemsã. A Houuët- Boigny yãka zood sẽn tar pãng ne Frans tẽnga, n wilg tɩ a tẽedame tɩ Ivory Coast wã na n paama nafa ne taab wɛɛngẽ. A Fransã yãka a ye t'a yɩ minisr, sẽn yɩ Afrɩka tẽnga taoor soab ning pipi sẽn na n yɩ minisr Erop tẽnga pʋgẽ.

Yʋʋmd 1956 wã, b sẽn yãk b sẽn na n maan n naan naan naan naan maan-naandã, b maana bũmb sẽn pa zems ne b sẽn da segd n maan n yãk b sẽn segd n maan bũmb ningã.

Yʋʋmd 1960 wã, yaa vẽeneg tɩ yaa Frans Zapã Afrikã sẽn da tar arzɛk n yɩɩd a taabã, n paas sẽn da tar n yiisd kaako wã n yɩɩd tẽns a taabã fãa. Yʋʋmd 1979 wã, yaa dũni wã sẽn da tar pãng n yiisd kakao wã. A lebga Afirik piis la kaamã sẽn da yiisd piisã n yɩɩd tẽns 40 wã. A Frans soogd-n-taasã kõo koodã ligd sẽn yaa sõma n paas n paas n na n paas n kengd b tigimsã.

Houphouët-Boigny naam[edit | edit source]

A Laurent Gbagbo sẽn da na n lebg Ivory Coast tẽnga taoor soab yʋʋmd 2000 wã, a ra segd n zoe n põs tẽnga yʋʋm 1980 wã pʋgẽ, a sẽn wa n sigl a Houphouët-Boigny taoor-soaba sẽn yaa b sẽn boond tɩ Ivoirien tẽnga taoor soaba wã. [1] A Houphouet-Boigney ra sakda a sẽn da rat n sõng nebã tɩ b tõog n yãk-a.

Neb wʋsg tagsdame tɩ b sẽn dɩk ligd milyõ rãmb n dɩk b tẽng ning b sẽn boond tɩ Yamoussoukro n lebg politikã lagem-kãsengã yaa zaalem. Neb a taab me talla a tagsgo n na n le paas laafɩ, zãmsgo la tũudum siglgã tẽng zug. Yʋʋm 1980 wã sɩngrẽ, dũniyã tõre la tẽn-tẽng kom-yũudrã kɩtame tɩ b sãam Ivory Coast wã arzɛkã. Pʋʋgã sẽn kʋʋd ne tɩɩsã la sukr ligd sẽn lʋɩtã kɩtame tɩ tẽngã rẽnnaagã pãng paas naoor a tãabo. Rẽnnaagrã paasame Abidjan tẽnga pʋgẽ, tɩ tẽn-tẽnsã neb sẽn wa n be wã paas n paas n paas tʋʋm-maasgo.

Bédié naam[edit | edit source]

Yʋʋmd 1995 zĩn-soabã, a Bedié tõogame n lebg n yãk a naamã n na n zab ne nin-buiidã sẽn pa tar zems-n-taar la sẽn pa tar siglgã. A kɩtame tɩ b tõog n tõog n tõog politikã, n kẽes neb koabg sẽn ka be be wã. La a sẽn wa n maan woto wã, a paama pãng n paas a arzɛkã zu-loees n paas n paas n wa paam n na n tõog n yãk a zu-loeesã.

A Bedié me basa neb wʋsg sẽn da tõe n kɩɩs a Zeova wã n lebg sodaasã. Yʋʋmd 1999 wã saabẽ, sodaas sull a ye sẽn da pa noom ne a tʋʋmdã kɩtame tɩ sodaas sull ning sẽn da be be wã lebg n lʋɩt a naamã. A Bediè zoe n kẽng a Frans n yi. So-pakrã sẽn wa n be wã kɩtame tɩ kʋdemdã la zãmbã boogame, tɩ sodaas nins sẽn da be wã me modg tɩ b tõog n maan bũmb nins sẽn pa segdã, la b moon koɛɛgã tẽngã zug n na n kɩt tɩ b pa sãamd bũmba ye.

zabr a ye-n-soabã wakate[edit | edit source]

Yʋʋmd 2000 yʋʋm-paag kiuugã, b yãka a Laurent Gbagbo n na n zab ne a Guéï, la a pa yɩ laafɩ ye. A sẽn wa n wa n yãk-a wã, sodaas la tẽnga rãmb ra pa be laafɩ ye. B sẽn wa n maan zãag-n-taar sẽn kɩt tɩ b kʋ neb 180 wã poore, a Gbagbo loee n dɩk a zĩig tao-tao. Yaa Burkina Faso bʋ-kaoodb sẽn yeel t'a yaa Burkinabe wã yĩng la b yiis a Ouattara. Tẽnga sẽn pa tar sor n na n yãk a naamã wã kɩtame tɩ b pa le tõe n yãk a taoor ye.

Yʋʋmd 2002 bõn-bɩʋʋng kiuug rasem 19 daar sɩngrẽ, a Gbagbo sẽn da be Italya, zabr n zĩnd n na n kʋ. B sẽn da na n yiis b sodaasã n wa n maan maan maan-kʋʋr n zab tẽns a taab pʋsẽ. zabrã sẽn na yɩl n paam tẽnga gãdg sẽn be Abidjan wã sɩnga hal tɩ ta rũnna sẽne, la tɩ tãag sãmpã sãanẽ wã, goosneema wã sodaasã ra zoe n kẽe Abidjan. B ra zoe n zãaga tẽnga rɩtgẽ wã, la b zãaga b sodaasã sẽn na n zãag b pãng n na n zab ne tẽnga.

B sẽn wa n zabd ne b tẽnga, b ra pa tõe n bãng tɩ b na n sõng-b lame ye. La b sẽn da wa n zabda ne b tẽnga wã, b ra na n yeelame tɩ b naaga b tẽnga neba ne b pãng ye.

Goosneema wã yeelame tɩ b sẽn da yaa prezida a Robert Guéï n wa n maan wẽnemã, la b ra wilgda a kũumã fotã sorẽ wã. B yeelame tɩ b kʋ-a lame ne neb a taab 15 a yiri, la b kɩtame tɩ b kʋ a kũumã.

A Gbagbo sẽn wa n wa n be Itali wã, a goma a sẽn wa n lebg n wa wã ne televiziõ wã n wilg tɩ b sẽn da be tẽn-bɛdẽ wã, b ra solg n be tẽn-tẽnsã pʋsẽ, tɩ b ra maand b sẽn da pa tõe n yã.

Sẽn paase, b sẽn da wa n maand b sẽn da pa tõe n maan bũmb ning fãa, b ra pa segd n maan bũmb nins sẽn na yɩl n tõog n tõog n zab ne b rãmbã ye.

Yʋʋmd 2003 wã, a Gbagbo ne a kɩɩms-rãmbã taoor dãmb maana zems-n-taar n naan naan naan naan wa "tẽnga zems-n'ãnga goosneema".

Yʋʋmd 2004 wã, neb 120 kʋʋ zabr a yembr pʋgẽ, la b kʋʋ neb a taabã sẽn da wa n maand to-to wã kɩtame tɩ b yi tẽngã. B wilgame tɩ b ra maanda b sẽn na n maan to-to n kʋ-bã.

Baa b sẽn tʋm ONU laafɩ wã gũudbã tɩ b tõog n ket n getẽ tɩ b tara "Zone of Confidence", Gbagbo ne a opozisyonã zoodã kell n boogame.

Yʋʋmd 2004 yʋʋm-rɩt kiuugã sɩngrẽ, bãan sẽn zĩnd n na n kao laafɩ wã kaoob n sa, b sẽn da pa rat n yiis b zabã yĩnga, a Gbagbo kɩtame tɩ b maan sodaas n zab ne b sodaasã. Yʋʋmd 2004 yʋʋmr kiuugã rasem 6 soabã, b sẽn maan sodaas a yembr Bouaké wã pʋgẽ, b kʋ-b lame, tɩ b kʋʋ neb a nu. B yeelame tɩ yaa yel-wẽnde, la b yeelame tɩ yaa b sẽn da rat n maan-a wã.

A Gbagbo sẽn yaa prezida wã wakat sɩngrẽ wã yaa yʋʋmd 2005 kiuug rasem 30 wã, la b ra tagsdame tɩ pa na n yɩ sõma tɩ b yãk n maan n yãk a naamã n kaoos yʋʋm a ye ye. A yaa Afirik Tigenga sẽn naan maan tɩ b yãk a naamã tɩ b yãk tɩ b yãk-a n deeg b naam n kõ ONU Siglgã. [1]

Yʋʋmd 2006 soabã, yʋʋm-paal kiuugã saab sẽn kolgã, b ra tagsdame tɩ pa tõe n paam n yãk n yãk n na n yãk n wa maan n tãag wakat kãng ye.

Yʋʋmd 2006 noob kiuug rasem 1 daarã, ONU Siglgã taoor lʋɩtb Sɩɩgã sakame tɩ b paas a Gbagbo wakat yʋʋm a ye; la a wilgame tɩ b na n kɩtame tɩ b paas b minisr a Charles Konan Banny pãn-tõogã.

Yʋʋmd 2007 tʋʋlg kiuug rasem 4 wã, b sigla laafɩ lagem-n-taar ne goosneema wã ne b sẽn boond tɩ "Tõnd a Toogã" sʋka, la rẽ poore, a Guillaume Soro sẽn yaa "Tõnda a Toogã taoor soaba" lebga ministɛɛr kãsmã. Bãngdb kẽer yãame tɩ bõn-kãens kɩtame tɩ a Gbagbo paam pãng wʋsg. [1] A UNICEF wilgame tɩ zabrã saabẽ, koomã la koomã zãabrã siglgã ra sãamame.

zabr a yiib-n-soabã wakate[edit | edit source]

Yʋʋmd 2005 wã, b ra yãkda taoor dãmb n na n zĩnd n tãag yʋʋmd 2010 yʋʋmdã kiuugã.

A FPI sẽn kao bʋʋdã, a kɩɩsame tɩ b sẽn yã wã yaa wẽnga, la b sẽn da wa n bool-a tɩ b maan b sẽn na n maan bũmb ningã, b sẽn yeel tɩ b yaa b sẽn maan wẽnga.

B sẽn da yãg n yãg a Gbagbo wã, b yeelame tɩ b pa tõog n yãkd a ye. B yeelame tɩ b yãkda a Gbagba n na n tõog n yãk a ye.

Rẽ kɩtame tɩ b ra yɛɛs ne zabrã sẽn na n wa n wa n le wa n wa yɩlẽ n wa yɩ wa b sẽn da zoe n zoe n yiẽ wã. [1] Afrika sull ning sẽn da yaa Afirik soolmã taoor soab a Thabo Mbeki tʋma Afirik Kibɩ wã tɩ b tɩ moon ne a taaba.

Tẽns Tigenga Siglgã taoor lʋɩtb Sɩɩgã talla rezolusõ n wilg tɩ Ouattara yaa n tõoge, sẽn zems ne Afirik Wɛt-Wedg tẽns sẽn yaa tẽnga taoor dãmb sẽn get b sẽn get b yellã.

Yʋʋmd 2010 wã, b yõka a Nguessan Yao, sẽn yaa Ivory Coast tãb-biisã taoor soab, New York tẽnga pʋgẽ, yʋʋm a ye pʋgẽ, sẽn da yaa Etazĩni nin-buiidã sẽn kẽed ne b sẽn kẽed n na n paam n yiis b zab ne b teedã, n yiis b teedã n tɩ yi b tẽnga. A ra tara zab-teed n tar b toog ne b teedẽ, n tar b zab-teedã n tar b teedã: kobs 4000, kogs 200 000 la gɛt-dãmb 50 000 sẽn tar b koom-kẽedã, sẽn kɩɩs b ONU zabr tõogo. [1] B yiisda a taab wʋsg Ivory Coast sodaasã, bala b ra tara b sɛb-kãsemse.

Yʋʋmd 2010 wã, b yãk-b n na n maan yʋʋm 2010-2011 wã, b wa n wa n maana Ivory Coast wã zabrã la a yiib-n-soabã. tẽns a yiibã fãa sẽn maan bũmb sẽn pa zems ne b mensã, b wilgame tɩ b sãama b mensã noorã.

A Gbagbo paama bãag a sẽn da wa n kẽ a roogẽ yʋʋmd 2011 na-kẽem kiuug rasem 11 wã. [1] zabrã sãama tẽngã wʋsgo, la b wilgame tɩ a Ouattara paama zu-loees sẽn yaa toog wʋsg sẽn na yɩl n le lebs n me b raagã la b leb n tigim Ivoriansã. [2]

A Gbagbo kẽnga Burkĩna Kibsa bʋ-kaoodbã nengẽ yʋʋmd 2016 yʋʋm-vẽkr kiuugã. B wilgame t'a paama bʋʋm, la b yiis-a lame yʋʋm-vɛɛr kiuugã pʋgẽ.

Ouattara naam wakate[edit | edit source]

A Ouattara yaa tẽnga taoor soaba yʋʋmd 2010 tɛka. A Ouattare yaa tẽnga taoor soab yʋʋmd 2015 wã, a sẽn lebg n yãk yʋʋm-soabg kiuugã pʋgẽ. [1] Yʋʋmd 2020 yʋʋm-rɩt kiuugã, a ra tõoga a tãab-n-soabga, n maan n yãk a taoor dãmb n na n yɩ taoor soab yʋʋm-rɩɩk kiuugã pʋgẽ, a sẽn pa tõe n yãk a tãab-soabgã. A bɛɛbã yeelame tɩ yaa tʋʋm-wẽng t'a Ouattara maan a tãab-no-soabge. [2] Koɛɛg-gũbr tẽnga taoor lʋɩtb sull n sak n deegame tɩ a Ouattara lebg n yãk a tãabã yʋʋm-r-soabdã yʋʋm-rʋʋn kiuugã.

Goosneema-rãmbã ne politikã[edit | edit source]

Goosneema wã pʋga pʋga a tãab: goosneema, goosneema la bʋ-kaoodb.

A Ivory Coast wã, b tigimda a senat ning b sẽn yãk n pa yɩlemdã la a Ninsaalã tigisgã sẽn tar a 255, sẽn yãkd a yʋʋm nu wakatẽ wã.

Yʋʋmd 1983 wã tɛka, Ivory Coast tẽnga tẽnga tẽnga yaa Yamoussoukro, la Abidjan yaa tẽnga siglgã. Tẽns wʋsg ket n tara b tẽn-bɛs-rãmb Abidjan.

Tẽns nins sẽn get ninsaalbã yell n get b mensã naaga zu-loees ne b sẽn get b sẽn kẽes b toog ne b sẽn pa kẽesd b toog zabr pʋgẽ wã ne b yiibã fãa, la b sẽn leb n maand kamb yembdã ne kakao wã wɛɛngẽ.

Baa ne zab-kãens sẽn wa n be yʋʋmd 2004 wã saabẽ wã, tẽngã kell n pʋɩ-tẽnga, la b rɩtg bee "Pãagbã" nugẽ.

Yaa yʋʋmd 2005 kiuugã pʋgẽ la b ra segd n maan tẽnga taoor dãmb moasã, la b ra sak n na n maan woto yʋʋmd 2007 marsã, la b kell n basa a moasã n tãag yʋʋmd 2010 yʋʋmd kiuugã, b sẽn da wa n maand woto wã yĩnga.

Sẽn na n yɩlẽ tɩ b yãk n yãk n yɩ tẽnga taoor soab, yaa yʋʋm 2010 la b yãk n yɩ n yãk n yãk a taoor soab. Pipi raarã yaa laafɩ la b wilg tɩ yaa yɩlem la tɩrga. B yãk n yãk b taoor n yãk n zĩnd yʋʋm 2010 yʋʋm tus a ye kiuug rasem 28 daarẽ. A Laurent Gbagbo yaa tẽnga taoor soab n zab ne a sẽn da yaa tẽnga taoor soaba Alassane Ouattara. [1] Yʋʋmd 12 kiuug rasem 2 daarẽ, togs-n-soabã wilgame tɩ a Ouattara tõoga ne pʋɩ-n-taarã sẽn zems 54% n ta 46%.

A Alassane Ouattara yaa tẽnga taoor soab yʋʋmd 2010 tɛka, la b leb n yãka a soab tɩ b maan a tãab soaba yʋʋm 2020 yʋʋm kiuugã pʋɩtbã pʋgẽ, sẽn yɩ taoor dãmb a yiib sẽn da yaa taoor dãmb a Henri Konan Bedie la a Pascal Affi N'Guessan sẽn da yaa tẽnga taoor soaba. [1] A Achi II goosneema rɩta naam tẽnga pʋgẽ yʋʋmd 2022 yʋʋm-vʋʋr kiuugã. [2]

zẽnga solme[edit | edit source]

Yʋʋmd 1959 wã, Ivory Coast n lugl taab n sigl taab n paas n paas n sigl taaba.

Yaa yʋʋmd 1975 la sull a yiib-n-soabã lebg Afrika Zapõ tẽns siglgã (ECOWAS). A yaa Afrɩka Tigeng Tigenga Tigenga Tigeng (OAU) ning sẽn lugl yʋʋmd 1963 wã, la yʋʋmd 2000 wã, a Ivory Coast ning sẽn yaa Afrɩk Tigenga tigenga tigenga sull ning sẽn luglg b sẽn get b sẽn get tẽns a taab yell wã.

Dũniyã gill zugu, Ivory Coast diplomatã sẽn tʋmd ne b taabã, b yãka yam n na n maan bũmb sẽn yaa tɩrga, tɩ b raag b raab wɛɛngẽ, tɩ b na n bao n maan bũmb nins sẽn yaa tɩrgã, tɩ b tõog n tall laafɩ ne tẽns a taab fãa.

Sẽn yɩɩd fãa, a maana siglgã taab taab taab taab kaool-goamã, wala b sẽn boond tɩ "Rõogã sẽn get b rãmb nins sẽn zoe n yiẽ wã" luglgã, 1967 soabã protokolã, la 1969 soabã rʋʋg-goamdã sẽn get b sẽn zoe n wa n namsd b rãmb nins Afrɩka soolmẽ wã yelle.