Wp/xon/Ghana
| Inception | 1957 |
|---|---|
| Official name | Ghana, Ghana, la République du Ghana, Gana tingbani |
| Native label | Ghana, Gana, Gaana |
| Named after | Ghana Empire |
| Demonym | Ghanaian |
| Official language | English |
| Anthem | God Bless Our Homeland Ghana |
| Culture | culture of Ghana |
| Motto text | Freedom and Justice, Rhyddid a Chyfiawnder |
| Continent | Africa |
| Country | Ghana |
| Capital | Accra |
| Located in time zone | UTC±00:00, Africa/Accra |
| Located in or next to body of water | Atlantic Ocean |
| Located in/on physical feature | West Africa, sub-Saharan Africa |
| Coordinate location | 7°56′47″N 1°1′24″W |
| Coordinates of easternmost point | 6°6′45″N 1°11′58″E |
| Coordinates of northernmost point | 11°10′12″N 0°16′12″W |
| Coordinates of southernmost point | 4°44′23″N 2°5′31″W |
| Coordinates of westernmost point | 6°37′28″N 3°15′34″W |
| Highest point | Mount Afadja |
| Lowest point | Gulf of Guinea |
| Basic form of government | democracy |
| Office held by head of state | President of Ghana |
| Head of state | John Mahama |
| Office held by head of government | President of Ghana |
| Head of government | Nana Akufo-Addo |
| Executive body | Government of Ghana |
| Legislative body | Parliament of Ghana |
| Central bank | Bank of Ghana |
| Currency | Ghana cedi |
| Shares border with | Burkina Faso, Ivory Coast, Togo |
| Driving side | right |
| Electrical plug type | AC power plugs and sockets: British and related types, BS 1363 |
| Replaces | Dominion of Ghana, Gold Coast Colony, British Togoland |
| Studied by | Ghana studies |
| Official website | https://www.ghana.gov.gh/ |
| Hashtag | Ghana |
| Top-level Internet domain | .gh |
| Flag | flag of Ghana |
| Coat of arms | coat of arms of Ghana |
| Geography of topic | Geography of Ghana |
| Has characteristic | free country |
| History of topic | history of Ghana |
| Open data portal | Ghana Open Data Initiative |
| Bibliography | bibliography of Ghana |
| Economy of topic | economy of Ghana |
| Demographics of topic | demographics of Ghana |
| Mobile country code | 620 |
| Telephone country code | +233 |
| Trunk prefix | 0 |
| Emergency phone number | 999, 191, 192, 193 |
| GS1 country code | 603 |
| Licence plate code | GH |
| Maritime identification digits | 627 |
| Unicode character | 🇬🇭 |
| Category for maps or plans | Category:Maps of Ghana |
| Commonwealth Sport country code | GHA |

Ghana aan Liyimbil gban aa yim m-bamum ye Republic of Ghana na. Ki ye kitin nyun le West Africa ni. Ghana dor gbob Guinea aa-yun sakpen ni Atlanta aa-moa n-win aasikar mu ba le brukina Faso mu bi mu ke. Cote D'Ivoire bi liwopuu wob le Togo bi liwoler wob. Ghana aa-tim aa wae wae ye 239,567 km la(92,497 sq ml). Le ki kpa n-takpatee ni tipoaa mu. Ghana aanib aa wae pi na ye 35 million la. Ghana Le ye kitin leler ki kpa binib sakpen west Africa na. Kitim gban aa tiyil ki ye Accra na le wae ni po ni. Ghana ki kpa ntim sakpeen ke Tema na, Kumasi ni sunyani ni Ho, niCape coast,ni Techiman ni Tamale ni Bolgatanga ni WA, ni sakonde Takoradi na[1][2][3]
TIBORTOR TON
[edit | edit source]Ghana n ti pam be niŋkpaan na, ti pam niŋa n nɔŋ kpɛma nyɛ kɔli n nɔŋ niŋkpaan ka. Niŋkpaan kpɛma a be niŋa n suɣiri Bonoman ni Dagbon. Bonoman be suɣiri laaŋ kpɛɛ ni 11th century, n nyɛ Dagbon be niŋa n tooni kpɛɛ ni ŋɔŋ. Asante kɔli ni Akan kɔli nyɛ kpɛɛ niŋ kpɛɛ kpihi kpihi. Ni 15th century, Portugal pam biŋa ni Europe pam nyɛtɔ bɔhi ni bɔŋ yɛl kpɛɛ bɔɣu, ka niŋa British n yɛl yɔbu kpɛɛ niŋa n 19th century. Niŋ kpihi pam kpahi n yɔbuŋɔŋ bɔɣu kɔli n laaŋ, Ghana niŋa yɛla n paɣa bɔɣu pam yɛtɔ n yɛŋa: Gold Coast, Ashanti, Northern Territories ni British Togoland. Ti yɛta yɛnɛ ka n yaga niŋkpaan yɛnɛ yɛtɔ Commonwealth of Nations. Ni March 6, 1957, Ghana yɛla niŋkpaan n sabali n Africa ŋɔŋ laaŋ niŋ kpahi pam yɛnɛ bɔɣu pam yɛtɔ.[4][5][6][7]
Ni Kwame Nkrumah yɛtɔ, Ghana yɛla niŋkpaan n kpahi pam yɛnɛ sabali niŋkpaan pam Africa kpahi (Pan-African movement).[8][9][10]
Ghana n ti pam bɔɣu nyɛ laaŋ pam bɔɣu, pam yɛlni ni pam yɛltɔhi. Akan pam n yɛla nyɛŋɛ, niŋa n yɛnɛ kpɛma kpihi. Ti pam yɛlni pam yɛtɔ n yɛla niŋkpaan (71.3%), pam n yɛlni Islam yɛnɛ yɛla niŋkpaan nyɛ, pam n yɛltɔ n yɛlni bɔɣu ni yɛla niŋkpaan bɔɣu. Ghana yɛla niŋkpaan pam yɛltɔ n yɛtɔ, yɛla niŋkpaan pam yuum pam yɛla niŋkpaan pam yɛtɔ (president).[11]
Niŋkpaan pam Africa n Ghana yɛla niŋkpaan n yɛnɛ kpahi ni 2022 Ibrahim Index of African Governance (7th) ni 2024 Fragile States Index (5th). Niŋkpaan yɛla laaŋ pam yɛltɔ n sabali niŋkpaan pam kpahi Africa, yɛla niŋkpaan pam yɛltɔ n yɛla yɛlni kpahi (healthcare), yɛlni pam yɛltɔ n yɛla bɔɣu (economic growth) ni yɛla niŋkpaan pam yɛltɔ (human development). Ghana yɛla niŋkpaan pam yɛltɔ n yɛla kpahi West Africa ni Africa pam yɛltɔ.[12][13][14]
Ghana yɛla niŋkpaan pam yɛltɔ n yɛla kpahi yɛlni laaŋ n yɛtɔ n bɔɣu pam yɛltɔ: Non-Aligned Movement, African Union, Economic Community of West African States (ECOWAS), Group of 24 ni Commonwealth of Nations.[15][16][17]
TIBORTON NI ILEN AA KPENIM
[edit | edit source]Ghana yɛla niŋkpaan n tooni be Wagadu, kɔli ni be West Africa niŋ 3rd pam 12th centuries. Wagadu yɛla n Arab yɛltɔhi n yɛla niŋkpaan n yɛtɔ pam trans-Saharan yɛlni yɛta n yɛl ka “Ghana”. “Ghana” yɛla n yɛlni pam Kaya Maghan, yɛla niŋkpaan n yɛltɔhi Wagadu, ka n yɛl “naawun yɛla niŋkpaan n yɛl suɣiri”, yɛla n yɛl “ruler of gold”. Ni Gold Coast yɛtɔ n yɛl sabali niŋkpaan, yɛtɔ n yɛl niŋkpaan ni yɛla niŋkpaan pam yɛtɔ Kwame Nkrumah, ka yɛla pam yɛltɔhi laaŋ n yɛl “The Big Six”, yɛta Ghana sabali niŋkpaan. Nkrumah yɛla n yɛl Ghana n yɛl pam yɛltɔhi n yɛla niŋkpaan pam yɛtɔ n yɛl sabali niŋkpaan n yɛla pam yɛltɔhi Ghana.
Yɛla n yɛl n yɛla niŋkpaan pam yɛltɔhi bɔɣu niŋkpaan n yɛla pam yɛltɔhi yɛlni yɛltɔhi n laaŋ kɔli be n yɛla niŋkpaan. N yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi n yɛla niŋkpaan pam yɛtɔ n yɛl sabali niŋkpaan, yɛlni pam yɛltɔhi n yɛla niŋkpaan pam yɛtɔ, ni yɛlni pam yɛltɔhi n yɛla niŋkpaan pam yɛtɔ n yɛl bɔɣu pam yɛltɔhi n yɛla niŋkpaan pam yɛtɔ (dignity ni resilience).
TIBOKPOGIR
[edit | edit source]Kɔhi yɛla: Ghana nayiŋkpaan
Kɔhi nayiŋkpaan pam kpahi
Kɔhi yɛla: Asante kɔli, Dagbon kɔli, ni Bono kɔli
Kɔli yɛla niŋa n yɛla 1850 n yɛl Akan kɔli Asante be Guinea yuum pam yɛltɔhi be West Africa. Niŋkpaan kpɛma a be Ghana yɛla Bonoman be laaŋ (south) ni Dagbon be tooni (north), Bonoman yɛla niŋa n tooni laaŋ 11th century.[18][19] Ni 17th century, Akan kɔli kpɛhi yɛla pam Bonoman yuum, pam yɛl suɣiri bɔɣu. Kɔli kpɛhi yɛla Bonoman (Brong-Ahafo), Adansi ni Asante (Ashanti Region), Denkyira (Western North), Mankessim kɔli (Central Region), Akyem ni Akwamu (Eastern Region).[20] Ni 19th century, niŋkpaan be Ghana laaŋ yɛla be Asante kɔli.[21][22][23][24]
Asante kɔli yɛtɔ yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi bɔɣu, ka n yɛl n yɛla yɛltɔhi pam yɛltɔ niŋkpaan be Kumasi. Ni Akan yɛtɔ n yɛl Europe yɛltɔhi kpahi, Akan yɛltɔhi yɛla n yɛl yɛltɔ n yɛl bɔɣu pam yɛltɔhi suɣiri (gold) ni suɣiri kpihi (gold bars), ka n yɛl n yɛla pam yɛltɔhi Africa yɛltɔhi.[25][26]
Ga-Dangme ni Ewe yɛla n yɛlni pam Nigeria suɣiri be tooni (south-west). Ewe, n yɛl Dogbo yɛtɔ, yɛla n yɛlni pam Oyo yuum ka yɛla pam Gbe yɛltɔhi (Adja, Fon, Phla/Phera ni Ogun/Gun), ka yɛla n yɛlni pam Ketou be Benin Republic, Tado be Togo ni Dogbo Nyigbo be Benin Republic, ka Nortsie (yɛla n yɛl bɔɣu be Togo) yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi kɔli bɔɣu. Yɛla n yɛlni pam Nortsie n yɛl pam yɛltɔhi n yɛla niŋkpaan Agorkorli (Agɔ Akɔli), n yɛla n yɛtɔ yɛl n yɛltɔhi bɔɣu.[27][28]
Ewe be Ghana yɛla n yɛl yɛltɔhi kpahi tɔɣa: Anlo (be yɛlni yuum), Tongu (be Volta yɛlni), ni Ewedome (be yɛlni n yɛla yɛlti). Ga-Dangme yɛla n yɛlni be Greater Accra Region ni Eastern Region kpahi, Ewe yɛla be Volta Region pam Togo, Benin Republic ni Nigeria (be Badagry yɛlni).[29][30]
EUROPEAN NI COLONIALISM YAAB
[edit | edit source]Yɛla bɔhi n yɛtɔ: Slave Coast of West Africa ni Dutch Slave Coast
Portugal yɛltɔhi yɛla n yɛl Portuguese Gold Coast pam yɛlni Elmina Castle (Castelo da Mina) n Diogo de Azambuja yɛla ni 1482, n yɛla yɛlni pam Europe n yɛla kpahi be Africa tooni (Sub-Saharan).
Akan yɛltɔhi yɛla n yɛl Europe yɛltɔhi niŋ kpahi ni Portugal be 15th century.[31] Europe yɛltɔhi yɛla n yɛlni pam Portugal yɛltɔhi, n yɛla n yɛlni pam Gold Coast yɛlni n 15th century n yɛl suɣiri. Portugal yɛtɔ yɛla n yɛl Portuguese Gold Coast (Costa do Ouro), ka yɛla pam yɛltɔhi suɣiri. Portugal yɛltɔhi yɛla n yɛlni pam yɛlni yuum n yɛl Anomansah (yɛlni “bɔɣu n paɣa”), ka yɛla yɛlni pam n yɛl São Jorge da Mina.[32]
Ni 1481, Na John II be Portugal yɛla n yɛl Diogo de Azambuja n yɛl Elmina Castle, ka yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi n yɛl niŋ 3 bɔhi. Ni 1598, Dutch yɛla n yɛlni pam Portugal be suɣiri yɛlni, yɛla n yɛl Dutch Gold Coast (Nederlandse Bezittingen ter Kuste van Guinea – “Dutch yɛltɔhi be Guinea yɛlni”) ni yɛla n yɛl Fort Komenda ni Kormantsi. Ni 1617, Dutch yɛla n yɛlni pam Elmina Castle be Portugal ni Axim ni 1642 (Fort St. Anthony).[33]
Europe yɛltɔhi kpɛhi yɛla n yɛlni pam suɣiri yɛlni ni 17th century, Swedes yɛla n yɛl Swedish Gold Coast (Svenska Guldkusten), ni Denmark–Norway yɛla n yɛl Danish Gold Coast (Danske Guldkyst or Dansk Guinea). Europe yɛltɔhi yɛla n yɛlni pam Atlantic slave trade be yɛlni ŋɔŋ. Pam yɛltɔhi kpɛhi ni bɔɣu (30) yɛla n yɛlni pam bɔɣu pam yɛltɔhi. Germany yɛltɔhi yɛla n yɛl Brandenburger Gold Coast or Groß Friedrichsburg.[34][35][36]
Ni 1874, Great Britain yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi kpahi be niŋkpaan, yɛla n yɛlni pam British Gold Coast.[37] Niŋkpaan yɛla n yɛlni pam British yɛltɔhi ni Akan kɔli pam yɛltɔhi. Asante kɔli yɛla n yɛlni pam British kpɛhi niŋkpaan 100 bɔhi n yɛl Anglo-Asante yɛltɔhi, ka yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi n yɛlni War of the Golden Stool ni 1900.[38][39][40]
TI GNAR TAN WO BILIGNA GOVERNMENT KI NYAN U POWER
[edit | edit source]Kɔhi yɛla: Ghana nayiŋkpaan (1966–1979)
Nkrumah yɛtɔ yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi n yɛlni Ghana Armed Forces, ka yɛla n yɛlni pam bɔɣu n yɛl “Operation Cold Chop”. Yɛla n yɛlni pam ka Nkrumah yɛla n yɛl bɔɣu be China pam Zhou Enlai, n yɛla n yɛlni pam Hanoi, Vietnam, ka yɛla n yɛlni pam n yɛl sabali Vietnam War.[41][31] Yɛltɔ yɛla ni 24 February 1966, Colonel Emmanuel Kwasi Kotoka ni Brigadier Akwasi Afrifa yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi. National Liberation Council yɛla n yɛlni pam, n Lieutenant General Joseph A. Ankrah yɛla n yɛltɔhi pam yɛltɔhi.
Kɔli kpɛhi pam yɛltɔhi ni yɛla n yɛlni pam bɔɣu n yɛltɔhi pam yɛltɔhi ni civilian yɛltɔhi, yɛla n yɛlni pam suɣiri bɔɣu, yɛla Ghana be 1966, ka yɛla n yɛlni pam Flight Lieutenant Jerry John Rawlings n yɛlni pam Provisional National Defence Council be 1981. Yɛltɔ yɛla n yɛlni pam constitution n yɛla niŋ kpɛ, ni yɛltɔhi pam yɛltɔhi n yɛl bɔɣu n yɛla pam yɛltɔhi. Suɣiri yɛla n yɛlni pam bɔɣu, ka Rawlings yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi suɣiri pam yɛltɔhi n yɛlni bɔɣu pam suɣiri, ni yɛlni pam yɛltɔhi kpahi yɛla n yɛlni pam bɔɣu be 1980. Constitution kpihi yɛla n yɛlni pam multi-party yɛltɔhi pam yɛltɔhi be 1992 presidential yɛltɔ, Rawlings yɛla n yɛlni pam, ni yɛla n yɛlni pam kpihi be 1996 general yɛltɔ.
Be tooni Ghana niŋ 1994, yɛla n yɛlni pam kɔli bɔɣu n yɛltɔhi Konkomba ni yɛltɔhi kpɛhi Nanumba, Dagomba ni Gonja, pam yɛltɔhi n yɛlni pam n yɛltɔhi 1,000 ni 2,000 yɛltɔhi yɛla, ni 150,000 yɛltɔhi yɛla n yɛlni pam yɛlni be bɔɣu.[42][43][44]
Naawunni kpahi be 2015
Be 2000 general yɛltɔ, John Kufuor be New Patriotic Party yɛla n yɛlni pam president be 7 January 2001, ni yɛla n yɛlni pam kpihi be 2004, ka yɛla n yɛlni pam kpihi pam president bɔɣu kpahi, yɛla n yɛlni pam Fourth Republic n yɛlni pam yɛltɔhi n yɛlni pam president ni yɛlni pam president n yɛla n yɛlni pam sabali.[45][46][47][48][49]
Nana Akufo-Addo, yɛla n yɛlni pam ruling party yɛltɔhi, yɛla n yɛlni pam n yɛlni be 2008 general yɛltɔ ka John Atta Mills be National Democratic Congress yɛla n yɛlni pam.[50] Mills yɛla n yɛlni pam bɔɣu pam yɛlni, ka Vice President John Mahama yɛla n yɛlni pam be 24 July 2012. Ni 2012 general yɛltɔ, Mahama yɛla n yɛlni pam president pam yɛltɔhi, ka Ghana yɛla n yɛlni pam “sabali niŋkpaan”. Ni 2016 general yɛltɔ, Nana Akufo-Addo yɛla n yɛlni pam president be 7 January 2017, ni yɛla n yɛlni pam kpihi pam yɛltɔ be 2020.[51]
Ka yɛlni pam yɛltɔhi pam yɛlni pam suɣiri pam yɛltɔhi (deforestation), be 11 June 2021 Ghana yɛla n yɛlni pam Green Ghana Day, n yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi n yɛlni pam yɛltɔhi suɣiri pam yɛltɔhi n yɛlni pam bɔɣu pam yɛltɔhi (five million) yɛlni.[52]
Yɛlni nayiŋkpaan
[edit | edit source]Kɔhi yɛla: Ghana yɛlni nayiŋkpaan ni Ghana yɛlni kpahi
Yɛla bɔhi n yɛtɔ: Ghana yɛlni pam yɛlni bɔɣu (Biodiversity of Ghana)
Yɛlni pam yɛlni (Topographic map)
Yɛlni pam yɛlni be yɛlni kpahi (Satellite image)
Ghana yɛla be Gulf of Guinea be West Africa, ni yɛla n yɛlni pam Equator tooni. Yɛla n yɛlni pam yɛlni 238,540 km² (92,101 sq mi) ni yɛla n yɛlni pam yɛlni Atlantic yɛlni pam yɛlni 560 kilometres (350 miles). Yɛla n yɛlni pam 4°45′N ni 11°N pam yɛlni, ni 1°15′E ni 3°15′W pam yɛlni. Prime Meridian yɛla n yɛlni pam Tema, be Accra yuum, n yɛla Ghana n yɛlni pam yɛlni pam Prime Meridian ni Equator (0°, 0°), n yɛla be Atlantic yɛlni.[53][54]
Yɛlni pam yɛlni (Grasslands) n yɛla pam yɛlni n yɛlni pam yɛlni tooni (shrublands) ni yɛlni pam yɛlni (forests) yɛla Ghana, yɛlni pam yɛlni n yɛla n yɛlni pam tooni 320 kilometres (200 miles) ni yɛla n yɛlni pam tooni kpahi 270 kilometres (170 miles) pam yɛlni n yɛlni pam yɛlni suɣiri pam yɛltɔhi n yɛlni pam yɛlni kpihi (timber).[55] Ghana yɛla n yɛlni pam yɛlni kpahi (five) yɛlni pam yɛlni bɔɣu (ecoregions): Eastern Guinean forests, Guinean forest–savanna mosaic, West Sudanian savanna, Central African mangroves, ni Guinean mangroves.[56][57][58]
White Volta yɛlni ni yɛlni pam yɛltɔhi Black Volta yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi tooni be Ghana ka yɛla n yɛlni pam Lake Volta, yɛlni n yɛla n yɛlni pam kpahi be dunia be suɣiri (reservoir) pam yɛlni, yɛla n yɛlni pam yɛlni kpahi be yɛlni pam yɛltɔhi (surface area), yɛla n yɛlni pam yɛltɔhi pam yɛlni Akosombo Dam, yɛla n yɛlni pam be 1965. Volta yɛlni yɛla n yɛlni pam Lake Volta ka yɛla n yɛlni pam Gulf of Guinea. Ghana yɛlni n tooni kpahi yɛla Pulmakong ni yɛlni n laaŋ kpahi yɛla Cape Three Points.[59][60]
Yɛlni pam yɛlni n yɛlni pam yɛlni pam yɛlni kpahi (Map with national border, geographical regions and terrestrial plains colour-coded)[61]
Yɛlni pam yɛltɔhi, yɛlni n bɔɣu ni yɛlni kpahi:
Coastal Plain — Accra, Apam, Cape Coast, Elmina, Kakum National Park, Kokrobite, Nzulezo, Sekondi-Takoradi, Ada Foah — Gulf of Guinea yɛlni pam yɛlni n yɛla pam yɛltɔhi pam yɛlni kpahi ni yɛlni pam yɛlni (capital city), yɛltɔhi ni yɛlni (castles and forts) ni yɛltɔhi pam yɛlni (rainforest).[62][63][64]
Ashanti-Kwahu — Koforidua, Kumasi, Obuasi, Sunyani — yɛlni pam yɛlni kpahi (Forested hills) ni Asante kɔli.[65]
Volta Basin — Tamale — Lake Volta, yɛlni pam yɛlni kpahi n yɛla pam yɛltɔhi pam Ghana yɛlni tooni kpahi.[66]
Northern Plains — Wa, Bolgatanga, Mole National Park — yɛlni pam yɛlni (Savanna plains) ni tooni Ghana yɛlni pam yɛltɔhi ni yɛlni pam yɛlni kpahi (border crossing).[67][68]
N TIN TON NII N SUN SON
[edit | edit source]Ghana ni kpeen laalɔ yɛ nɔɔ, ni yɛ la nyɛ nyɛŋ kpɛma ni yɛ laa nyɛŋ kpɛma. Ghana yɛ yɛŋ tiŋ kpɛ ni yɛ laa kpɛ ni yɛ yɔɔ nɛŋ yɛ laalɔ wura. Nɔɔ kpɛ nɔŋ yɛ yɛŋ yɛ lɛɛ kpɛ ni yɛ la kpɛna yɛ yɛŋ yɛ laa yɛ nɔɔ nɔŋ yɛ la yɛ nɔɔ ni yɛ la yɛ nɔɔ. Nɔɔ kpɛ nɔŋ yɛ yɛŋ yɛ la yɛ yɛ nɔɔ kpɛ, yɛ la yɛ nɔɔ kpɛ ni yɛ la yɛ nɔɔ kpɛ.[69][70]
N-TIM AA FUNFOK NI M-BIMBIN
[edit | edit source]Ghana yɛ yɛŋ tiŋ kpɛ ni yɛ la yɛ nyɛ laŋ kpɛna, yɛ la yɛ yɛŋ gbaŋ kpɛ ni yɛ la yɛ laa yɛŋ yɛŋ nɔŋ kpɛ. Ni yɛ la yɛ laalɔ kpɛna yɛ la:
Nyuŋ kpɛ ni yɛ la yɛŋ la Gulf of Guinea ni yɛ la yɛŋ kpɛna,[71][72][73]
Ashanti gbundɔ kpɛ ni yɛ la yɛŋ kpɛna,
Volta Basin ni yɛ la yɛŋ kpɛna yɛ la yɛŋ Lake Volta,[74]
Nɔɔ kpɛ ni yɛ la yɛŋ kpɛna yɛ la Burkina Faso.
Yɛ yɛŋ kpɛ kɔɔ yɛ Mount Afadja (885 m) ni yɛ la Akwapim-Togo Range.
N-NYUM NI KITINGBANG AA BIMBIM
[edit | edit source]Volta wula yɛ la kpɛni ni yɛ la Ghana. Nyuŋ kpɛna ni yɛ la Volta wula yɛ White Volta ni Black Volta, ni yɛ la yɛŋ nɔɔ ni yɛ la kpɛna ni yɛ la Lake Volta, ni yɛ la kɔsi kpɛna nɔŋ ni yɛ la yɛŋ ni yɛ la Akosombo Dam ni yɛ la 1965.
Volta wula yɛ la yɛŋ ni yɛ la Gulf of Guinea ni yɛ la Accra yɔɔ kpɛ. Wula kpɛna ni yɛ la Pra wula, Ankobra wula ni Tano wula.
EYEK EYAK
[edit | edit source]Ghana ni kɔtɔ kɔŋ be Pulmakong nɔ a ni to Burkina Faso tiŋ, ka ni kɔtɔ kpakpɔŋ be Cape Three Points.
POLITICS
[edit | edit source]Titaŋ kpema: Ghana niŋ Be Kpam niŋ Ghana niŋ Be Nyɛli.
Be yɛn kpema: Ghana niŋ Be Tiŋkpangbanya.
Ghana niŋ Be Parliamenti Biɛŋ, Ghana niŋ Be Supreme Court ka Ghana niŋ Be Nyɛli Biɛŋ ka Jubilee House nɔ be presidenti niŋ be kpema suŋ.
Ghana ni be kpema kpema ni yɛ Nkrumah ka 4th Republic kpema nɔ a yɛ Rawlings; Kufuor; Mills ka Mahama.
Ghana yɛ kpema ni ka be presidenti suŋ niŋ constitution yɛ biɛŋ, ka yɛ parliamenti niŋ kpema biɛŋ ka yɛ party kpema ni yɛ NDC ka NPP. Ghana yɛ laŋa nyɛli niŋ kpema yɛli nɔ ka yɛ military nyɛli ka tiŋkpema yɛ la 1993 tiŋa ka military nyɛli yɛ la Fourth Republic nɔ ka yɛli nɔ 1992 niŋ kpema niŋ parliamenti yɛli. Ghana 1992 constitution yɛ niŋ yɛli yɛ commander-in-chief ni yɛ Ghana Armed Forces (Presidenti niŋ Ghana), parliamenti (Ghana niŋ Parliamenti), cabineti (Ghana niŋ Cabineti), council of state (Ghana niŋ Council of State), ka judiciary niŋ yɛ nyɛŋa be yɛli (Ghana niŋ Nyɛli Biɛŋ). Kpema yɛli ka yɛli la kpema yɛ laŋa yɔrɔ ka yɛli yɛ kaŋa yɛ niŋ toŋ kpema yaga.
Nana Akufo-Addo yɛ la presidenti niŋ 2016 yɛli, yɛ la John Mahama. A yɛ la 2020 yɛli kpema niŋ ka Mahama yɛ la Supreme Court yɛli niŋ yɛli nɔ kaŋa. Presidenti yɛ kaŋa yɛli kpema yɛ kaŋa yɔrɔ yɔrɔ yɛli.
2012 Fragile States Index yɛ la Ghana yɛ 67 niŋ yɛli laŋa kpema nyɛŋa niŋ be duniya niŋ 5 niŋ yɛ laŋa kpema nyɛŋa niŋ be Africa. Ghana yɛ la 112 niŋ yɛli la 177 kpema niŋ be index. Ghana yɛ la 64 niŋ yɛli laŋa kpema niŋ yɛli laŋa kpema suŋ ka yɛli laŋa kpema suŋ niŋ be duniya niŋ 174 kpema niŋ yɛ laŋa kpema suŋ niŋ be Africa niŋ 53 kpema niŋ Transparency International Corruption Perception Index 2012. Ghana yɛ la 7 niŋ Africa niŋ 53 kpema niŋ Ibrahim Index of African Governance 2012. Ibrahim Index yɛ kpema yɛli niŋ yɛli laŋa kpema yɛ niŋ be nyɛli suŋ ka kpema yɛli la kpema ka yɛli laŋa kpema niŋ be suŋ.
V-Dem Democracy Indices 2023 yɛ la Ghana yɛ 67 niŋ yɛli laŋa kpema niŋ be duniya niŋ 10 niŋ yɛli laŋa kpema niŋ be Africa.
- ↑ https://books.google.com/books?id=vf4TBwAAQBAJ&pg=PA25
- ↑ http://www.ascleiden.nl/content/webdossiers/asante-kingdom
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-1-317-46400-6
- ↑ https://archive.org/details/1957-03-07_A_New_Nation
- ↑ https://www.bbc.co.uk/worldservice/africa/features/storyofafrica/14chapter3.shtml
- ↑ https://www.bbc.co.uk/worldservice/africa/features/storyofafrica/14chapter3.shtml
- ↑ https://web.archive.org/web/20130602212136/http://exploringafrica.matrix.msu.edu/images/decolinization.jpg
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sankofa-Series-A-history-of-Ghana-s-4-republics-1921329
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Sankofa-Series-A-history-of-Ghana-s-4-republics-1921329
- ↑ https://web.archive.org/web/20180424110616/http://www.statsghana.gov.gh/pop_stats.html
- ↑ https://census2021.statsghana.gov.gh/gssmain/fileUpload/reportthemelist/2021%20PHC%20General%20Report%20Vol%203C_Background%20Characteristics_181121.pdf
- ↑ https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ghana/
- ↑ https://theconversation.com/ghana-is-60-an-african-success-story-with-tough-challenges-ahead-74049
- ↑ https://www.worldbank.org/en/news/press-release/2023/07/19/ghana-economy-expected-to-recover-its-potential-by-2025-says-world-bank-report
- ↑ https://books.google.com/books?id=itXKj0EY9zwC&pg=PA144
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/United_States_Department_of_State
- ↑ https://web.archive.org/web/20130405184830/http://m.state.gov/md2860.htm
- ↑ https://books.google.com/books?id=vf4TBwAAQBAJ&pg=PA25
- ↑ http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/history/pre-colonial.php
- ↑ Warren, Dennis M. (1975). The Techiman-Bono of Ghana: An Ethnography of an Akan Society. Kendall/Hunt Publishing Company. p. 5. ISBN 978-0-8403-1122-1.
- ↑ http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/history/pre-colonial.php
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Kwasi_Konadu
- ↑ http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/history/pre-colonial.php
- ↑ http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/history/pre-colonial.php
- ↑ http://rubens.anu.edu.au/htdocs/surveys/african/ashanti/history.html
- ↑ http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/history/pre-colonial.php
- ↑ http://www.modernghana.com/GhanaHome/ashanti/ashanti.asp?menu_id=6&sub_menu_id=67&gender=&s=a
- ↑ https://web.archive.org/web/20130501201014/http://www.tonyxworld.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2&Itemid=38
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Marshall_Cavendish
- ↑ https://archive.org/details/ghana0000levy
- 1 2 http://www.modernghana.com/GhanaHome/ashanti/ashanti.asp?menu_id=6&sub_menu_id=67&gender=&s=a
- ↑ https://web.archive.org/web/20130501201014/http://www.tonyxworld.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2&Itemid=38
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Marshall_Cavendish
- ↑ https://web.archive.org/web/20101215170543/http://ghanaweb.com/GhanaHomePage/history/
- ↑ Emmer, Pieter C. (2018). The Dutch in the Atlantic Economy, 1580–1880: Trade, Slavery, and Emancipation (Variorum Collected Studies). Variorum Collected Studies (Book 614) (1st ed.). Abingdon-on-Thames: Routledge. p. 17. ISBN 978-0-86078-697-9.
- ↑ http://iipdigital.usembassy.gov/st/english/article/2008/09/20080915145840dmslahrellek0.5556452.html
- ↑ MacLean, Iain (2001), Rational Choice and British Politics: An Analysis of Rhetoric and Manipulation from Peel to Blair, p. 76, ISBN 0-19-829529-4.
- ↑ https://books.google.com/books?id=tEL4ToU8JSQC&pg=PA76
- ↑ Freeman-Grenville, G. S. P. (1975), Chronology of World History: A Calendar of Principal Events from 3000 BC to AD 1973, Part 1973, Rowman & Littlefield, ISBN 0-87471-765-5.
- ↑ https://www.webcitation.org/5kwpwoVQ8?url=http://ca.encarta.msn.com/encyclopedia_761580620_3/Ashanti_Kingdom.html
- ↑ https://archive.org/details/historyofghana00gock
- ↑ http://www.worldatlas.com/webimage/flags/countrys/africa/ghana.htm
- ↑ https://web.archive.org/web/20180710225301/https://www.africa.com/5-things-know-ghana-independence-day/
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/What-is-Republic-Day-in-Ghana-615882
- ↑ Mazrui, Ali (1966). "Nkrumah: The Leninist Czar". Transition (26): 9–17. doi:10.2307/2934320. ISSN 0041-1191. JSTOR 2934320.
- ↑ https://www.cambridge.org/core/journals/world-politics/article/abs/authoritarian-and-singleparty-tendencies-in-african-politics/C06E363B216E1DC2324E77AABDE4FE40
- ↑ https://www.cambridge.org/core/journals/american-political-science-review/article/abs/current-political-thought-and-practice-in-ghana/01D51435240B4DD2FFCDF67F554FA682
- ↑ https://www.dw.com/en/ghanas-kwame-nkrumah-visionary-authoritarian-ruler-and-national-hero/a-19070359
- ↑ https://www.nytimes.com/1964/05/03/archives/portrait-of-nkrumah-as-dictator.html
- ↑ "VII. The Reluctant Nation", One-Party Government in the Ivory Coast, Princeton: Princeton University Press, pp. 219–249, 31 December 1964, doi:10.1515/9781400876563-012, ISBN 978-1-4008-7656-3
- ↑ http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=110817
- ↑ http://www.modernghana.com/news/419363/1/founders-day-to-be-placed-on-ghanas-holiday-calend.html
- ↑ http://libyadiary.files.wordpress.com/2011/09/pdf-2011-the-political-and-social-thought-of-kwame-nkrumah.pdf
- ↑ https://www.modernghana.com/news/600560/the-other-side-of-operation-cold-chop.html
- ↑ David, Owusu-Ansah (1994). A Country Study: Ghana. La Verle Berry.
- ↑ http://www.africa-confidential.com/whos-who-profile/id/424/
- ↑ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/1050310.stm
- ↑ http://africanelections.tripod.com/gh.html
- ↑ https://www.usatoday.com/news/world/2009-01-03-ghana-election_N.htm
- ↑ Gyimah-Boadi, Emmanuel, "The 2008 Freedom House Survey: Another Step Forward for Ghana." Journal of Democracy 20.2 (2009): 138–152 excerpt. Archived 18 August 2022 at the Wayback Machine.
- ↑ https://www.nytimes.com/2012/07/25/world/africa/john-atta-mills-ghanas-president-dies-68.html
- ↑ http://english.sina.com/world/p/2013/0107/545991.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20230423125221/https://oxfordbusinessgroup.com/reports/ghana/2012-report/economy/keep-calm-and-carry-on-a-strong-and-stable-democracy-has-been-built-over-the-years
- ↑ "BTI 2016: Ghana Country Report" (PDF). BTI Transformation Index. Gütersloh: Bertelsmann Stiftung. 2016. Archived from the original (PDF) on 27 January 2022. Retrieved 23 April 2023.
- ↑ https://web.archive.org/web/20170519211542/http://www.thumbsapp.com.gh/
- ↑ https://www.bbc.com/news/world-africa-55236356
- ↑ http://www.bosomtwe.gov.gh/article/planting-five-million-trees-11th-june2021-green-ghana-bosomtwe-constituency
- ↑ http://www.bosomtwe.gov.gh/article/planting-five-million-trees-11th-june2021-green-ghana-bosomtwe-constituency
- ↑ http://www.photius.com/countries/ghana/geography/ghana_geography_physical_setting.html
- ↑ Dinerstein, Eric; Olson, David; Joshi, Anup; Vynne, Carly; Burgess, Neil D.; Wikramanayake, Eric; Hahn, Nathan; Palminteri, Suzanne; Hedao, Prashant; Noss, Reed; Hansen, Matt; Locke, Harvey; Ellis, Erle C; Jones, Benjamin; Barber, Charles Victor; Hayes, Randy; Kormos, Cyril; Martin, Vance; Crist, Eileen; Sechrest, Wes; Price, Lori; Baillie, Jonathan E. M.; Weeden, Don; Suckling, Kierán; Davis, Crystal; Sizer, Nigel; Moore, Rebecca; Thau, David; Birch, Tanya; Potapov, Peter; Turubanova, Svetlana; Tyukavina, Alexandra; de Souza, Nadia; Pintea, Lilian; Brito, José C.; Llewellyn, Othman A.; Miller, Anthony G.; Patzelt, Annette; Ghazanfar, Shahina A.; Timberlake, Jonathan; Klöser, Heinz; Shennan-Farpón, Yara; Kindt, Roeland; Lillesø, Jens-Peter Barnekow; van Breugel, Paulo; Graudal, Lars; Voge, Maianna; Al-Shammari, Khalaf F.; Saleem, Muhammad (2017). "An Ecoregion-Based Approach to Protecting Half the Terrestrial Realm". BioScience. 67 (6): 534–545. doi:10.1093/biosci/bix014. ISSN 0006-3568. PMC 5451287. PMID 28608869.
- ↑ https://www.water-technology.net/features/feature-ten-largest-dams-in-the-world-reservoirs/
- ↑ https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/history/akosombo_dam.php
- ↑ https://www.ghanamaritime.org/uploads/39536-profile-of-major-rivers-in-ghana.pdf
- ↑ https://web.archive.org/web/20130921055503/http://ncsp.undp.org/document/undp-climate-change-country-profile-11