Wp/wlx/Vera Duarte
Vera Valentina Benrós de Melo Duarte Lobo de Pina (dɔgɩbʋ daarɩ la October 2, 1952), ka la bʋɔnʋʋ Vera Duarte Martins,[1][2] ɩ la Cape Verdean landɩɛra, n human rights activist, government minister ane politician.
Vorihʋŋ yɛla
[edit | edit source]Duarte dɔgɩ jie la Mindelo aŋ da ɩ teŋgbanɩ ŋa aŋ maŋ bɩ kʋɔ̃ puoŋ baŋ bʋɔna São Vicente. Ʋ da gaa la yuoni yeni sakuu a Cape Verde. Ʋ da gaa la nimitɔɔrɩ sakuu kpɔŋ karɩmbʋ a Portugal paalʋʋ sakuu kpɔŋ baŋ bʋɔna ka University of Lisbon.
Ʋ da lɛʋ gaa la Praia a Cape Verde a da ɩ counsellor judge a Supreme Court. O da wa ta wagere kaŋa leɛ advisor a ko President a Republic.
Duarte da la neɛ na naŋ derɛ a inaugural North–South Prize a 1995, ane yiel-ŋmereba, Peter Gabriel[3]. A North–South Prize da e la bonne naŋ da de ko noba naŋ da tona a human rights yi a North–South Centre naŋ be a Council a Europe. O meŋ e la mɛmba a ko a Lisbon Forum.
Duarte la e o yoŋ naŋ e Capeverdean naŋ da taa U Tam'si Prize ko a African Poetry naŋ da di 2001.[4]
Duarte co-founded ane a kogo zu soba ko a National Commission ko Human Rights ane Citizenship naŋ be Cape Verde a 2003. Wagere mine poɔ, Duarte da toŋɛɛ Cape Verdean Minister ko Education.
Tʋma
[edit | edit source]Laŋɩnɩ mine
[edit | edit source]- 1993 – Amanhã amadrugada
- 2001 – O arquipélago da paixão
- 2005 – Preces e súplicas ou os cânticos da desesperança
- 2010 – Exercícios poéticos
- 2018 - A reinvenção do mar
Sɩlɩma
[edit | edit source]- 2003 – A candidata (The Candidate)
- 2017 - A matriarca – uma estória de mestiçagens (The Matriarch)
- 2021 - A Vénus Crioula (The Creole Venus)[5]
Yɩlɩsɛʋrʋʋ
[edit | edit source]- 2007 – Construindo a utopia (Constructing Utopias)
Sumbu Yijiihi
[edit | edit source]- ↑ https://books.google.com/books?id=ETPkPSRwS5YC&q=vera+duarte+first+judge+cape+verde&pg=PA283
- ↑ https://books.google.com/books?id=PprRVX9VNq0C&q=%22prima+donna+magistrato%22&pg=PA47
- ↑ http://www.coe.int/t/dg4/nscentre/20th_anniversary/Testimonies/Interview_VeraDuarte.pdf
- ↑ http://www.panapress.com/Vera-Duarte-wins-African-poetry-award--13-550028-17-lang2-index.html
- ↑ https://web.archive.org/web/20141210081118/http://www.fecilcam.br/educacaoelinguagens/documentos/v2n2/09-22.pdf