Wp/shi/Warzazat
Warzazat ⵡⴰⵔⵣⴰⵣⴰⵜ (tamaziɣt) | |
Yat tsukt ɣ Warzazat | |
Ismawn | |
Ism azayku | ⵜⴰⵎⵖⵣⴻⵣⵜ |
Ism amaziɣ | ⵡⴰⵔⵣⴰⵣⴰⵜ |
Ism aɛrab | ورزازات |
Ism afransis | Ouarzazate |
Tamssugurt | |
Tamazirt | ![]() |
Tasga | Dṛɛa-Tafilalt |
Tamnaḍt | Warzazat |
Inigl asaway | 45000 |
Taraɣrft | |
Asmɣrf | Ayt warzazat |
Imzdaɣ | 71 067 (2014) |
Tanẓẓi | 233 hab./km2 |
Tarakalt | |
Amsidg | 30° 55′ 23″ N, 6° 54′ 15″ W |
Tajumma | 305 km2 |
Tattuyt | 1 151 m |
Takarḍa | |
![]() |
Tga Warzazat (s tmaziɣt : ⵡⴰⵔⵣⴰⵣⴰⵜ, s tɛrabt : ورزازات, s tfransist d tutlayin yaḍn : Ouarzazate) yat tiɣrmt illan ɣ tsga n Dṛɛa-Tafilalt ɣ iffus anammas n tmazirt n Lmɣrib. Ar as ttinin " Taggurt n tanẓruft " acku tqrrb nit i tnẓruft. Tlla tiɣrmt ad gr idrarn n Waṭlas mqqurn d tanẓruft, ɣayad ast yujjan ad tili s yat tuttuyt ilkmn ar 1151 m i yill. Ar ittini usiḍn lli ittyuskar ɣ usggʷas n 2014 mas tiɣrmt ad zdɣn gis 71,067 umzdaɣ d 15,475 n tawjiwin.[1]
Tettuysan Warzazat s tamallayt, tga yat tiɣrmt nna d bahra tkkan irumiyn iɣ d uckan s tmazirt n Lmɣrib. Tama nns nit tlla yan iɣrm bahra ittawsan ig akk UNESCO World Heritage Site, Iɣrm ad iga tt iɣrm n Ayt Bn Ḥddu.
Tettawssan tiɣrmt ad ula s studyuwat n laflam lli gis illan. Kigan n laflan mqqurnin n Marikan ula win umaḍal tettuyṣwarn d tettuytmtaln ɣ ammas n tiɣrmt ad zund matalan: Lawrence of Arabia (1962), The Man Who Would Be King (1975), The Living Daylights (1987), The Last Temptation of Christ (1988), The Mummy (1999), Gladiator (2000), Kingdom of Heaven (2005), Kundun (1997), Legionnaire (1998), Hanna (2011), The Hills Have Eyes (2006), and Salmon Fishing in the Yemen (2011) ṣwrn-tn d ɣid, ula yat lpartya n lmuslsal bahra ittawsan ad t igan Game of Thrones.
Aẓur n yism[edit | edit source]
Ikka-t-inn udɣar lli ɣ tlla Warzazat iga s yism Tamɣzezt . Amma Warzazat lli igan ism nns ɣila tga yan wawal amaziɣ ibḍa s snat tguriwin ad-tn-t igan: War d Zazat, s unamk n " Bla n Ṣḍaɛ " zɛma tiɣrmt ad ur gis illi ṣḍaɛ.
ili ma ittinin mas aẓuṛ n ism ad igat War Zzallat s unamk n Walu timukrisin g tmazirt ad . Acku taguri War g tmaziɣt dars anamk n ur illi.
Asnmkta[edit | edit source]
Ar ittini usiḍn lli ittyuskar ɣ usggʷas n 2014 mas:
Aslmd[edit | edit source]
- Asɣl n taqubbanit : 16,8%
- Asɣl n imzdaɣ lli iɣran ar usinan n usmdi nɣd uggar : 26,5%
Tadamsa[edit | edit source]
- Asɣl n imzdaɣ lli llan ɣ isggasn nnsn n twuri : 47,2%
- Asɣl n tarwuri (middn lli ur ṭṭafn tawuri) : 17,9%
- Asɣl n imzdaɣ lli swurin dar lmxzn (nɣ kantin swurin gis) : 30,6%
- Asɣl n imzdaɣ lli swurin ɣ uslig (nɣ kantin swurin gis) : 41,6%
Anzwi[edit | edit source]
Illa ɣ Warzazat yan unzwi bahra iḥman acku tqrrb nit i tanẓruft tamɣrabit lli yad ittuyssan s unzwi nns icqqan iḥman ɣ usggwas kullut. Ɣ tiɣrmt ad ar ttili tafukt icqqan ɣ unbdu d uṣmmiḍ ɣ tagrst.
Ayyur | Innayer | Fibrayr | Mars | Abril | Mayu | Yunyu | Yulyuz | Ɣuct | Cutambir | Uktubr | Nuwanbir | Dujanbir |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Aklis n lḥma | 16.6 | 19.3 | 22.2 | 25.1 | 29.6 | 34.1 | 37.8 | 37.0 | 32.2 | 26.5 | 20.4 | 16.7 |
Aklis n uṣmmiḍ | 1.9 | 4.5 | 7.4 | 10.0 | 13.8 | 17.7 | 21.3 | 20.7 | 17.1 | 12.3 | 6.9 | 2.4 |
Tiwlafin[edit | edit source]
Isaɣuln[edit | edit source]
- ↑ RGPH 2014 - Site HCP - Tasmirit tamattayt n usɣiws.