Wp/shi/Taclḥit
Taclḥit - Tasusit ⵜⴰⵛⵍⵃⵉⵜ | ||
Tamazirt : | ![]() | |
---|---|---|
Adɣar : | Iffus kullut n Lmɣrib | |
Amḍan n imsawaln : | 8 ar 10 id mlyun | |
Ism n imsawaln : | Iclḥiyn - Isusiyn | |
Tawja : | Tutlayin timaziɣin | |
Takat : | Tamaziɣt n Waṭlas | |
Agmmay n tirra : | Tifinaɣ - Alatin - Aɛrab | |
Isngal n tutlayt | ||
ISO 639-3 : | shi | |
Glottolog : | tach1250 | |
Takarḍa | ||
Taclḥit ( s tifinaɣ : ⵜⴰⵛⵍⵃⵉⵜ nɣd ⵜⴰⵙⵓⵙⵉⵜ ) tga yat tutlayt tamaziɣt illan ɣ tamazirt n lmɣrib, middn li sis isawaln gan Iclḥiyn. nttat ay-gan tutlayt tamaziɣt tamzwarut ɣ wuṭṭun n imssiwln d tiriwt n udɣar arakal nna tumẓ, llan uggar gr 8 ar 10 id mlyun ar sis sawaln. [1]
Tettuysawal Tclḥiyt ɣ Sus, Iḥaḥan, Lḥuz n Mrrakc d kra n tsggʷin yaḍnin asn d iwalan. Tumẓ tutlayt taclḥit zɣ Taṣṣurt ɣ ugafa ar Aglmim ɣ unẓul ar Warzazat ɣ ugmuḍ. Mac ar tin ntafa tlla ula ɣ timdinin mqqurnin n lmɣrib zund Tigmmi Tumlilt, d Rṛbaṭ d Sla.
Tkattin taclḥit ar tt taran s uskkil aɛrab nɣd alatini, ilin tugt n arratn s tclḥit s uskkil aɛrab. Ɣ isggʷasn ad ggʷranin isfɣ usinag agldan n tussna tamaziɣt anaw amaynu n tifinaɣ ar as tinin Neo-Tifinaɣ ntat ɣila as tt taran willi as ssnin. Mqqar twuri lli d iskr usinag agldan, agmmay alatini d waɛrab ad akk iggutn slawan ɣ lWib d wantirnit.
Taclḥit kcmn tt iwaliwn n taɛrabt mac nttat ay-gan tutlayt tamaziɣt nna idrus is as kcmt iwaliwn iɛrabn, urd zund taqbaylit d tarifit d tutlayin timaziɣin yaḍnin ..., nẓḍar ad nini mas d nttat ay-gan tutlayt tamaziɣt nna akkʷ iṭṭafn uṭṭun imqqurn n iwaliwn iẓuran ɣ tmaziɣt, zund amdya d izwiln nna illan sul ɣ wawal aclḥi ar ɣassa. Ɣayn ad yujjan tutlayin timaziɣin yaḍnin atn usin zɣ taclḥit afad ad tn skcmn s wawal nsn.
Tirra[edit | edit source]
Zund tutlayin yadni n imaziɣn, Taclḥiyt tyura smnaw igmayn, mac gan igmayn imaziɣiyn ilatiniyn willi bahra styura. Ama igmmayn iramaniyn, li sa tyura taɛrabt d ntat. Trrayad art nt nttafa bahra ɣ tmzgadiwin tiqqbura dar willi ɣranin ɣ skayl timuslimin. Ɣilad lan midn li ar taran s igmmayn n tifinaɣ.
Agmmay n Tifinaɣ[edit | edit source]
Uran imzwura tamaziɣt s iskkiln n tfinaɣ d iskkiln n tarabt d iskkiln n tlatinit maca ɣ usggʷas n 2003 iskcm usinag agldan n tussna tamaziɣt tifinaɣ ɣ uslmad n tmaziɣt; tdwl tifinaɣ niɣ tifinaɣ tunṣibt ɣ umrruk.
Agmmay Talatinit[edit | edit source]
Agmay n Talatint gis sin wanawn:
Agmmay alatin amaziɣ[edit | edit source]
|
Agmmay amaziɣ alatin nɣd Agmmay alatin n tmaziɣt nɣd akk Tamɛmmrit iga yan ugmmay alatini ittiwskar fad ad sis nttara tutlayin timaziɣin n ugafa zund taclḥit, tarifit, taqbaylit d tacawit d wiyyaḍ zɣ isggwasn 1840 Agemmay Amaziɣ Alatin iṭṭaf 23 iskkiln Ilatiniyen d 10 isekkilen yaḍn. Yiwid agmmay ad ism n Tamɛmmrit, tajmilt i Mulud Mɛemmri, nttan atn iɛdln.
Tirra yad tggut bahra dar middn lli iɣran tamaziɣt ɣ ammas n tsdawit nɣ lli snubbucn ɣ tussna n ilsan n tutlayin timaziɣin, ar tt ntafa ɣ kigan n idlisn n Taclḥit n uzmz ad, d nzḍar att naf ula ɣ tirubba n faysbuk d sitat n iclḥiyn lli dar tɛzza tutlayt nnsn irin t ad timɣur.
Agmmay alatin afransis[edit | edit source]
Tirra ad a bahra nttafa ɣ wantirnit acku nttat ayzḍar kraygat yan ast ifhm, tusi lqawaɛid n tirra n laṣwat zɣ tafransist (zund c = ch ,ɣ = gh ,x = kh) mac ur teṭṭaf lqawaɛid ibiddn, kuyan d mamnk ast ittara, ɣayn af tga ɣir i umsawal d imddukkal d tirra ɣ ammas n lyutub d sitat yaḍn..
Agmmay Taɛrabt[edit | edit source]
Uran imḥḍarn n timzgadiwin n iffus n tmazirt n umrruk s tirra n taɛrabt ulla s igmmayn n tlatint, illin idllisn d arratn s iskkiln ad .
Awal Abṛani[edit | edit source]
Kra n tguriwin nna d kan tutlayt taɛrabt d kra n tguriwin nna mrwasn ɣ tclḥit d tutlayt taɛibrit d tutlayt talatinit d tutlayt taṣbnyulit :
Taclḥit | Taɛrabt | Taclḥit | Taɛibrit | Taclḥit | Talatinit | Taclḥit | Taṣbnyulit | |||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
afrran | frran فران | agadir | gadir גָּדֵר | afullus | bullus Pullus | acaqqur | sixur Segur | |||
aḥddad | ḥddad حداد | aẓalim | bslim בצלים | asnus | asinus Asinus | lficṭa | fyista Fiesta | |||
axmmas | xmmas خماس | aɣanim | qanim קנים | alili | lilyum Lilium | sskwila | skwila Escuela | |||
agzzar | jazzar جزار | lmd | lmud ללמוד | taɣawsa | kusa Causa | cmrir | sumbriru Sombrero | |||
acṭṭab | cṭṭab شطاب | abaw | faba Faba | acnti | sintinu Centeno |
Kran izwiln nna mrwasn d tutlayin simitik :
Taclḥit | Tigrinya | Tafiniqit | Taɛrabt | |
5 | smmus | ḥammuṣ- ḥammuš- | ḥmṣ ḥmš | xams- xams- |
6 | sḍis | ṣidiṣ- šɨdɨš- | ṣṣ šš | sitt- sitt- |
7 | sa | ṣubɛat šobʕat- | ṣbɛšbʕ | sabɛ- sabʕ- |
8 | tam | ṣummun- šommon- | ṣmn šmn | taman- θamān- |
9 | tẓa | tiṣɛat- tɨšʕat- | tṣɛ tšʕ | tisɛ- tisʕ- |
Addag n tutlayt[edit | edit source]
──o Tafrusyawit ├─o Proto-Tamaziɣt 1 (-7000) └─o Proto-Tamaziɣt 2 (-2000) ├─o Tamaziɣt n umalu └──o Tamaziɣt n waṭlas └──o Taclḥit
Tinidlisn[edit | edit source]
Tajṛṛumt[edit | edit source]
- Robert Aspinion: Apprenons le berbère: initiation aux dialectes chleuhs. Rabat 1952.
- Abdallah Boumalk, Manuel de conjugaison du tachelhit (langue berbère du Maroc), Paris, L'Harmattan, 2003 - ISBN 2-7475-5527-5
- Abdallah El Mountassir, Initiation au Tachelhit, langue berbère du sud du Maroc. "Ra nsawal tachelhit", Paris, L'Asiathèque, 1999 - ISBN 2-911053-53-2
- Hans Stumme, Handbuch des Schilhischen von Tazerwalt. Grammatik, Lesestücke, Gespräche, Glossar, Leipzig, Hinrichs, 1899.
Imawaln[edit | edit source]
- Abdellah Bounfour & Abdallah Boumalk, Vocabulaire usuel du tachelhit, Éditions Centre Tarik Ibn Ziyad, Rabat.
- Edmond Destaing, Étude sur la tachelḥît du Sous. I- Vocabulaire français-berbère, Paris, Imprimerie Nationale, 1920
- Abdallah El Mountassir, Dictionnaire des verbes tachelhit-français (parler berbère du sud du Maroc), Paris, L'Harmattan, 2003 - ISBN 2-7475-3577-0
- Antoine Jordan, Dictionnaire berbère-français (dialectes tašelhait), Rabat, Omnia, 1934.
- Michel Quitout, Grammaire berbère (rifain, tamazight, chleuh, kabyle), Paris, L'Harmattan, 2007 - ISBN 2-7384-6004-6
Taskla[edit | edit source]
- Paulette Galand-Pernet, Littératures berbères, des voix, des lettres, Paris, Presses Universitaires de France - PUF, 1998 - ISBN 2-13-049518-4
- Paulette Galand-Pernet, Recueil de poèmes chleuhs. I- Chants de trouveurs, Paris, Klincksieck, 1972 - ISBN 2-252-01415-6.
- Hans Stumme, Dichtkunst und Gedichte der Schluh, Leipzig, Hinrichs, 1895
- Nico Van den Boogert, The Berber Literary Tradition of the Sous, with an edition and translation of ‘The Ocean of Tears' by Muhammad Awzal (d. 1749), Leiden, Nederlands Instituut voor het Nabije Oosten (Sticht de Goeje, 27), 1997.
Iḍṛiṣn[edit | edit source]
- Edmond Destaing, Textes berbères en parler des Chleuḥs du Sous (Maroc), Paris, Geuthner, 1940.
- Harry Stroomer, An anthology of Tashelhiyt Berber folktales (South Morocco), Köln, Köppe, 2001 (Berber studies 2) - ISBN 3-89645-381-5
- Harry Stroomer, Tashelhiyt Berber folktales from Tazerwalt (South Morocco) : a linguistic reanalysis of Hans Stumme's Tazerwalt texts with an English translation, Köln, Köppe, 2002 (Berber studies 4) - ISBN 3-89645-383-1 (riedizione di: Hans Stumme, Märchen der Schluh von Tazerwalt, Lepzig, Hinrichs, 1895)
- Harry Stroomer, Tashelhiyt Berber texts from the Ayt Brayyim, Lakhsas and Guedmioua region (South Morocco) : a linguistic reanalysis of Récits, contes et légendes berbères en Tachelhiyt by Arsène Roux with an English translation, Köln, Köppe, 2003 (Berber studies 5) - ISBN 3-89645-384-X
- Harry Stroomer, Tashelhiyt Berber texts from Ida u Tanan (South Morocco), Köln, Köppe, 2004 (Berber studies 9) - ISBN 3-89645-388-2
Ilikitn n imawaln[edit | edit source]
- ( Fr - Shi ) https://archive.org/stream/JORDANDictionnaireFrancaisBerbere#page/n1/mode/2up
- ( Fr - Shi ) https://archive.org/stream/DestaingEtudeSurLaTacheltDuSous_201304#page/n3/mode/2up
- ( Fr - Shi - Tzm ) https://archive.org/stream/DictionnaireFrancaisBerbere
- ( Eng - Shi ) https://www.livelingua.com/peace-corps/Tashelhit//tashelhit-dictionary-2011.pdf
Isaɣuln[edit | edit source]
- ↑ Rhythms and Rhymes of Life: Music and Identification Processes of Dutch, Miriam Gazzah, 2008
Ẓr ula Taclḥit ɣ Wikimawal lli illan ɣ Wikimidya Incubator |
Tutlayin timaziɣin | |
---|---|
Muritanya : Taznagt - Lmɣrib : Taclḥit • Tamaziɣt • Tarifit • Snhaja n Srair • Figig • Taɣumarit - Dzayr : Taqbaylit • Tacawit • Tumẓabt • Taggargrnt • Tacnwit • Qsur n Wahran • Taznatit n Gurara - Tuns : Tasndit • Matmata • Tajrbit • Tamaẓrt • Dwirt - Libya : Tanfusit • Zwara • Ɣadams • Ɣat • Tasuknit • Al Fogaha • Augila - Miṣra : Tasiwit - Tiniri : Tamahaq • Tayart - Tigzirin Tiknariyin : Tagwancit† |