Wp/mos/Shahrisabz

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Shahrisabz
Shahrisabz
city, big city
Inception7. century BCE Tekre
CountryUzbekistan Tekre
Capital ofShakhrisabz District, Q10916017 Tekre
Located in the administrative territorial entityQashqadaryo Region Tekre
Located in time zoneUTC+05:00 Tekre
Coordinate location39°3′0″N 66°50′0″E Tekre
Significant eventlist of World Heritage in Danger Tekre
Heritage designationWorld Heritage Site Tekre
World Heritage criteriaWorld Heritage selection criterion (iii), World Heritage selection criterion (iv) Tekre
Map

Woto yi Wikipedia, ãsiklopedia zaalma


Shakhrisabz (Uzbek: Шаҳрисабз Shahrisabz; Tajik: Шаҳрисабз; Persian: شهر سبز, romanized: shahr-e sabz: "têng n tari tɩɩse" / " tɩɩse tênga"; Russian: Шахрисабз) ya a saka m'be Qashqadaryo tênga wĩn-goabga Uzbekistan[1].Ya Economic Cooperation Organization (ECO) yãke Shakhrisabz ti a yé yamleo-gõore zĩiga yʋʋm 2024[2].Goab baobgo. Yẽ ne Samarkand ya kilo 80 mamsgo. A nin-buiida ya 140 500 yʋʋm 2021 wakato.[3] Pĩnda b ra boonda lame tɩ Kesh bɩ Kish.La a Sefas sẽn wa Ãntiyosã mam leng-a-la nebã taoore, bala, a dag n maana sẽn ka zemse. Sɩd me, sẽn deng neb kẽer sẽn yi a Zak nengẽ wã waoongo, a Sefas dag n dɩta ne bu-zẽmsã. La nin-kãens waoongã zugẽ, a welgame n ka le rɩt ne bu-zẽmsã ye, a sẽn zoet zũinsã yĩnga. Zuif-rãmb a taabã me dag n kuusd n maanda wa yẽ sẽn maanã, hal t'a Barnabas mengã tũ n kẽ b zãmbã pʋgẽ. La mam sẽn yã tɩ b ka kẽnd tɩrg wa sẽn zems koe-noogã sɩdã yĩnga, mam yeela a Sefas nebã fãa taoore yaa: Fo sẽn ya Zuifã, fo sã n maand wa bu-zẽmsã fo na n maana a wãn n modg bu-zẽmsã tɩ b sak Zuif rãmbã kaorengo?

Tõnd yẽ dogame n ya Zuif-rãmba, la d ka yel-wẽn-maandb soolem dãmbã sʋk ye. Tõnd sẽn mi tɩ ka ne tõogã tʋʋm la ned yɩt tɩrga, la yaa ne tẽeb ne a Zezi Kiristã, tõnd me tẽe a Zezi Kiristã, tɩ tẽeb ne Kiristã na kɩt tɩ tõnd lebg tɩrse, la ka tõogã tʋʋm ye, bala, tõog tʋʋm kõn kɩt tɩ ned baa a yembr yɩ tɩrg ye. La tõnd sẽn baood tɩ Kirist kɩt tɩ tõnd yɩ tɩrsã, b sã n mik tɩ tõnd me yaa yel-wẽn maandb wa bu-zẽmsã, dẽ, Kirist yaa yel-wẽna tʋmtʋmd laa? Yaa vẽeneg tɩ ka a woto ye. Bala, bũmb nins mam sẽn yeel tɩ b ka sõngdã, mam sã n wẽnemd n yeel tɩ b sõngdame, rẽnd mam lebga m meng kɩɩsda. Sɩd me, sã n yaa ne tõogã wɛɛngẽ, mam yaa kũum tõogã maasem yĩnga, tɩ m tõe n vɩɩmd Wẽnnaam yĩnga. B kaa maam ne Kiristã, la ka maam n vɩ yɛs ye, yaa Kiristã n vɩ mam pʋgẽ. Mam sẽn vɩ m yĩngã pʋgẽ moasã wã, yaa tẽeb ne Wẽnnaam Bi-riblã, soab ning sẽn kõ a vɩɩm a toor mam yĩngã pʋgẽ la mam vɩ. Mam ka tõdgd Wẽnnaam barkã ye. Bala, sã n dag n yaa ne tõog la ned paamd tɩrlem, dẽnd Kiristã kii zaalem.[4]

Sebtɩɩse

Sebtiise

Belem-tɩɩse

1.Kʋdemde

2.Timur dogm-zĩiga

3.Kʋdemdezĩisi

4.Sebtɩɩse

5.Kɛɛng wila

Kʋdemde[edit | edit source]

Pinda Kesh dâ an bôon na ti Kish (sũ gaaga) la o b bʋʋda bang'r ni Nautaca kudgo, Shahrisabz ya Asia suk tẽms-a ayê na-têng kudgre.A tʋɩɩsre yé yʋʋm 2,700 n looga,a da pãas-a Achaemeni Empire Persia yʋʋm koabgẽ ayʋbu hal ni yʋʋm koabgẽ anaasi BC. Kesh dâ an kẽ ti ya galen-tênga m'be Sogadiana, Sogadiana yé Empire bedre tênga fãa.

Tênga no-tûudu ganda dâ an yé wilg ti o b tôg malgi tênga lalsa duni fãa dâ an mi ti a yʋʋre bôon Shakhrisyabz hal Timurid wakato.[5][6]

Timur dogm-zĩiga[edit | edit source]

Kesh da yé zĩ-ninga o b roge Timur yʋʋm 1336 bûud yʋʋre Barlas Chief.Timurid dynasty sɩngr yʋʋmde, tênga wʋma noogo ni a waoonga.Timur waoogre Kesh n ya an roge zĩiga rɩ yénga a dâ an mamsa a yaoog zĩ. yaoole miki ti a naama wakata a dâ an lebga Samarkand tʋʋma fãa suka.

Timur n dâ an m'be zĩ la ning wâ o b da tilga architecture zĩiga,AK-Saray ziiga la Dorusiodat memorial complex zĩiga.[7]

Tênga da namsa ni no-tûuduga wʋsgo Bukharan wakata la Russia ramba dâ an yé n sông ba ti tênga rɩɩg o b menga no-tûudem

Kʋdemde-zĩisi[edit | edit source]
Kɛɛng wila[edit | edit source]
Sebtɩɩse[edit | edit source]
  1. https://stat.uz/uploads/docs/soato(mhobt)_2020.xlsx
  2. https://daryo.uz/en/2022/12/16/eco-declares-shakhrisabz-as-its-tourism-capital-for-2024
  3. https://www.qashstat.uz/files/297/demog/1269/Hududlar-boyicha-shahar-va-qishloq-aholisi-soni.pdf
  4. https://academic.oup.com/ahr/article/123/3/817/5025229?login=falsehttps://academic.oup.com/ahr/article/123/3/817/5025229?login=false
  5. https://caravanistan.com/uzbekistan/center/shahrisabz/
  6. https://iranicaonline.org/articles/kes-ancient-city
  7. Golombek, L. Wilber, D. The Timurid Architecture of Iran and Turan. Vol 1. Princeton, N.J.: Princeton University Press. 1988