Jump to content

Wp/mjx/Mahatma Gandhi

From Wikimedia Incubator
< Wp | mjx
Wp > mjx > Mahatma Gandhi

Mohandas Karamchand Gandhi do Bharot rinić mit́ phurgạl bir e tahẽ akana. Tin johoḱ jahãn jạti ge nahacar kocolõḍ arbaṅ letaṛ eṭkeṭoṇe samaṅ huy aya, un johoḱ mit́ mahan manwa arbaṅ bir bhanṭa opel kate disom ar jạtiy duḱ bańcawa. Sińot disom tin johoḱ goṭapaṛa khon gobol reaḱ beṛhay te gheraw eset́ oco kate duk ar kạ̃his reaḱ sẽgel tey lo torojoḱ kan tahẽn, un johoḱ disom baba(Father of nation) mohatma gandhi aḱ bin thakaw kurumuṭu disom duḱ re ạḍi ge goṛo sohot́ tahẽ akana. Ona khạtir uni do mahan manwa ṭhãw rey thapon akana.

Khaṭo Biography

[edit | edit source]

Mahatma Gandhiaḱ sạri ńutum do mohon das koromcãd gandhi mente tahẽ akana. Ajić janam babahaḱ ńutum do koromcãd ar ayo̱waḱ ńutum do putli bayi mente tahẽ akana. Mohon das do ayo̱ baba rin turuy ṭhãw arbaṅ jhoto khon huḍiń gidrạy tahẽ akana. Uni 1869 salere okṭo̱bor 2 mạ̃hit hiloḱ e janam lena. Tanala/cetan tanala(High school/College) biniḍ rey jitkạr en tayom barisṭori paṛhawḱ lạgit́ 1888 salere bilạt(England) e sen ena. Pe serma tayom barisṭor pas kate ạyin kạmi rey aṇgo ena. Nõwa khạtir 1893 salere dukhin aprikay calaw lena. õḍe ko tahẽ len sińotiyạ cetanre pũḍ harta hoṛ ko daray te ạḍi nahacar huyuḱ kan tahẽn. Bạṛić ṭekaw daram lạgit́ te uni cirgạl aṛaṅ e raṛaṅ ket́a ar ĩgrạj goboliyạ koāḱ nahacar kạmiy birudh let́a. Uni õḍe sotyagroho michil e etohoṕ ket́a. Bin hĩsạsuyạ bakheṇ daṛe te nahacar cetan re birudh michil e cạlu ket́a. 1914 salere gandhiji janam disom ruwạṛ kate disom reaḱ lekan lekan eṭkeṭoṇe ghoṭon ko baḍay lạgit́ e rikạ ket́a. 1915 salere sabormoti re sotyagroho asrom e thapon ket́a. Ĩgrej sorkar koāḱ rawlot ayin birudh re 1919 salere sińotiyạ ko michil ket́a. Nõwa mohatma gandhi aḱ ńel joton re huyuḱ reaḱ ạ̃gibhar e hataw ket́a. Nõwa do binạ reraṛ/hĩsạ suyạ(Non-violence) tohor te calaw ocoy lạgit́ e ṭhạwkạ goṭa ket́a. Sińotiyạ koāḱ osohjog(Non-cooperation) michil Briṭis sorkar e kạhil caba ket́ koa.

1922 re gandhiji pulis ṭhen e saṕ oco ena ar 1924 re uni jihol khon e raṛa duḱ ena. 1925 re belucisthan re hindu ar tuṛuk ko talare cạlu len eperhẽḍe solhe lạgit́ gandhiji pe hapta jak e rereṅghaṛ let́a. 1926 khon 1930 dhạbić kõgres e benaw let́ kạmihora cetan re ajaḱ gạ̃hir kurumuṭu tahẽ akana. 1930 salere marc bõgare gandhi buluṅ sotyagrohoy etohoṕ ket́a. Uni taṛam tege danḍi dhạbić sen kate disuwạ ko buluṅ rit birudh rey sontor let́ koa. 1931 re boḍolaṭ ar gandhiji talare mit́ hẽ-sạri suhi huy ena. Dorea dhare sińotiyạ kodo ako bebhar lạgit́ buluṅ benaw reaḱ hok ko ńam ket́a. 1934 salre uni do kõgres raj-ạri gadel khon bhegar kate harijon michil ar ạtu ṭola jogaw goṛhon kạmihora re money kurumuṭu ket́a. 1942 salere mohatma gandhi sińot bạgi(Quit India) michil lạgit́ e du dela ket́a. Nõwa disom jakre hoy tanaḱ leka pasnaw ena. Ĩgrạj sorkar kõgres kodo rit birudh ko kạmi akana mentey chạṭyạr ket́ koa. 1944 salere phebᱽruari bõga 22 mạ̃hit hiloḱ mohatma gandhi do jihol rey tahẽ kan beṛa rege ajić dhorom era kosturibayi aḱ jiwibạti do iṇić ena. Gandhiji hõ ajar rey paṛaw ena. Era bapag reaḱ kạ̃his ar jolon ạ̃gibhar hor khon bay saha oco daṛeadea. Ajar e napay ruwạṛ en tayom ar hõ ạ̃gibhar hor rey laha ruwạṛ ena. Sińot phurgạl reaḱ rikạy tõge doho ket́a. Dosar jeget lạṛhạy thukạm en tayom bilạt re kạmi kan hoṛaḱ mit́ jumid benaw ena. õḍe khon mit́ gadel do sińot disom ko laha heć ena. Bᱽriṭis sorkar sińot disom purạ phurgạl lạgit́ e sapṛaw akan satam do sińot reko sodor ket́a. Mucạt́ re 1957 sal ogosṭ bõga 15 mạ̃hit hiloḱ sińot disom do ĩgrạj gobol khon raṛa duḱ e ńam ket́a.

Gandhiji aḱ jiyon reaḱ lạkti anaḱ

[edit | edit source]

Gandhi nije mit́ mahamạn curit e tahẽ akana. Curit goṛhon cetan re uni bạṛti lekate dhean e doho let́a. Gandhijiy men tahẽn je curit goṭhon do secet́ reaḱ mit́ puylu jos tahẽn lạktiḱ akana. Sạri secet́ baṅ ameṭ lekhan mit́ napay ar maraṅ hoṛ benawḱ do ohoan gea. Mohatma gandhiy mena, "curit hin secet́ do khạli bạṛić kạmi reaḱ daṛe ge akana". Nõwa do jeget re menaḱ ko ạḍi lekan laphaṅ secet́ hoṛ ar gun mạn rup sajaw te poṭom akat́ bạṛić hudis hoṛ koāḱ kạmihora khon baḍay ńamoḱa.

Untouchable baron

[edit | edit source]

Sãwta khon baṅ-joṭet́ baron lạgit́ te gandhiji ạḍi jur e kurumuṭu let́a. Joṭet́ baṅ-joṭet́ reaḱ uyhạr mone khon saha giḍi kaḱ lạgit́ mohatma gandhi joto hoṛ e bujhạwat́ ko tahẽn. Horijon ko cet́ lekate sãwtare napay ṭhãw ko ńama, ona lạgit́ uni kurumuṭuy chuṭạw lena.

Punctuality

[edit | edit source]

Mohatma gandhi do oktojạni kạmi hoṛ e tahẽ akana. Nõwa khạtir uni ḍãḍare mit́ ghonṭay rebet́ aka kaḱ kan tahẽn. Nõwa ghonṭa uni okto pãjay lạgit́ e goṛo ay kan tahẽt́. Gandhiji do ạḍi hoṛ sãw ńapam sãw-sãw te lekan-lekan lạktian kạmi toraw huy ay kan tahẽn, ona khạtir jahãn kạmi rege nase bilom hõ moṭhe bay kusiaḱ kan tahẽn.