Jump to content

Wp/kai/Ribas

< Wp | kai
Wp > kai > Ribas

Ribas


"Treasure Base of the Nation"

Gii tà jahaa mà Ribas a ƴal tà Lanjèeriya

Tùuta
Bayàanai
Sim à bòo: Jàhà mà Ribas
Country:  Lanjèeriya
Geopolitical zone: South South
Kòodinet: 4°45′N 6°50′E / 4.750°N 6.833°E / 4.750; 6.833
Hùkuuma
Governor: Siminalayi Fubara (PDP)
Jàga tà mâiwàa: Port Harcourt
Matemaki mà Gamna: Ngozi Odu (PDP)
Ɗàwàa: 27 Mèe 1967; (58 years ago) (1967-Error: Invalid time.-27)

Mbeesu mà mindì

Màalaa: 11077 km²
Mâiwàa mà mindì: 635.89
Bàayàa mà jiha (GDP): $19.72 billion (nominal)
$51.529 billion (PPP)[1] (2021)

Kwàd

postal code: 500001
Lamba mà ISO: NG-RI
Jèere tà Sâunaa: www.riversstate.gov.ng

Ribas nanta sim má jáháa ga mbândi a njawa mà Lanjèeriya.Ɗàwuta a fat ta 27 tarài mà Mayu a amun ma 1967. Mbùttuka boo ka gàazàa kà jahaa ma Imo ka Anambara, ka dîbî ka jahaa ma Abiya ka Akwa-Ibom, ka gen ka jahaa ma Bayelsa ka Delta. Jàgotà maiwàa na akata jàgata Patakwal.

Bòo a tòotàcin mà hukuma

Bòo a tòotàcin mà hukuma mà jahaa mà Ribas:[2]

LGA Languages
Abua-Odual Central Delta languages (Kugbo, Odual, Ogbia)
Ahoada East Igboid language (Ekpeye)
Ahoada West Edoid language (Egenni)
Akuku Toru Ijoid languages (Kalabari, Bille)
Andoni Lower Cross language (Obolo)
Asari-Toru Ijoid language (Kalabari)
Degema Edoid language (Degema), Central Delta languages (Abua, Ogbronuagum) Ijoid languages (Kalabari, Bille)
Bonny Igboid language (Ndoki/Ubani), Ijoid language (Ibani)
Eleme Ogoni languages (Eleme, Baan, Nchia; Odido)
Emuohua Igboid language (Ikwerre)
Etche Igboid language (Igbo)
Gokana Ogoni language (Gokana)
Ikwerre Igboid language (Ikwerre)
Khana Ogoni languages (Khana, Baan)
Obio-Akpor Igboid language (Ikwerre)
Ogba-Egbema-Ndoni Igboid language (Igbo)
Ogu-Bolo Ijoid language (Kirike)
Okrika Ijoid language (Kirike), Igboid language
Opobo-Nkoro Igboid language (Ndoki/Ubani) Ijoid languages (Ibani, Defaka, Nkoroo)
Oyigbo Igboid language (Ndoki, Asa), Ogoni languages (Khana, Baan)
Port Harcourt Igboid language (Ikwerre)
Omumma Igboid language (Igbo)
Tai Ogoni languages (Tee/Tai, Baan)

Càlàa

  1. State of States 2022 Edition. Budgit.org. BudgIT, 2022-10-13. State of States 2022 Edition.
  2. Nigeria. Nigeria.


v t e

Nigeria Jaha mà Ribas
Jàga tà Mâiwàa: Port Harcourt
Tòotacin mà hukuuma
Map of Nigeria highlighting Rivers State

Abua/Odual Ahoada East Ahoada West Akuku-Toru Andoni Asari-Toru Bonny Degema Eleme Emuoha Etche Gokana Ikwerre Khana Obio/Akpor Ogba/Egbema/Ndoni Ogu/Bolo Okrika Omuma Opobo/Nkoro Oyigbo Port Harcourt Tai

v t e

Gamnoni mà Jaha mà Ribas

Alfred Diete-Spiff (1967–75) Zammani Lekwot (1975–78) Suleiman Saidu (1978–79) Melford Okilo (1979–83) Fidelis Oyakhilome (1984–86) Anthony Ukpo (1986–88) Ernest Adeleye (1988–90) Godwin Abbe (1990–92) Rufus Ada-George (1992–93) Dauda Komo (1993–96) Musa Shehu (1996–98) Sam Ewang (1998–99) Peter Odili (1999–2007) Celestine Omehia (2007) Rotimi Amaechi (2007–15) Nyesom Wike (2015–23) Siminalayi Fubara (2023–ànce)

Nigeria Jaha mà Ribas portal

v t e

Jahohi mà Lanjèeriya
Birni mà Tarayya (FCT)

Abia Adamawa Akwa-Ibom Anambra Bàuci Bayelsa Benue Barno Cross River Delta Ebonyi Edo Ikiti Enugu Gombe Imo Jigawa Kaduna Kanàu Katsina Kebbi Kogi Kwara Lagos Nasarawa Neja Ogun Ondo Osun Oyo Pilatau Ribas Sokoto Taraba Yobe Zamfara

Nigeria Portal mà Lanjèeriya