Jump to content

Wp/cko/Cassiel Ato Forson

From Wikimedia Incubator
< Wp | cko
Wp > cko > Cassiel Ato Forson
Cassiel Ato Forson
human
Sex or gendermale Edit
Country of citizenshipGhana Edit
Name in native languageCassiel Ato Forson Edit
Given nameCassiel Edit
Family nameForson Edit
Date of birth5 August 1978 Edit
Place of birthAjumako Edit
Languages spoken, written or signedEnglish, Fante Edit
Occupationpolitician, accountant, manager Edit
Position heldMember of the 7th Parliament of the 4th Republic of Ghana, Member of the 6th Parliament of the 4th Republic of Ghana, Member of the 5th Parliament of the 4th Republic of Ghana, Member of the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana, Ministry of Finance and Economic Planning Edit
Educated atLondon South Bank University, Kwame Nkrumah University of Science and Technology, University of Oxford Edit
Academic degreeBachelor of Science Edit
Work locationUnited Kingdom Edit
Member of political partyNational Democratic Congress Edit
Candidacy in election2008 Ghanaian general election, 2012 Ghanaian general election, 2016 Ghanaian general election, 2020 Ghanaian general election Edit
Religion or worldviewChristianity Edit
Position held by head of the organizationMinistry of Finance and Economic Planning Edit

Cassiel Ato Baah Forson ti Ghana politiki yofɔ wɔ na I buka MP fite 2009 fa ba ju nyuma sɔ.Dr. Forson dumɔ buka Parliamenti nnu n nu wɔ bo i wo Republic nna n nu Ghana ka ye i kaaki diiri i biɛ ni parliamenti nzɛn su n bo i wo Republic nna n nu a Ghana ni parliamenti mɔcuɛ bo i wo Republic nna n nu ni, Ghana bo i jina fa maari Ajumako-Enyan-Esiam dɛɛ MP mbaatu awɔrɛ n bo i wo Central Region fa jinaari NDC dɛɛ parti alaka n su. 2013 afɔ ni na wɔ di kpien be i niɛ Ghana ŋwaa seeriya kɛrɛ tɔɔsufɔ. Gomina John Dramani Mahama ma I taanri ndiɛ ka yiri jina na i yo sɔnɔ bo i ti kpien fa kɔ ya ŋwaam seeriya kɛrɛ 2025 dɛɛ afɔ ni.[1][2][3][4][5]

ŊGƆ NI I KARA KƆ JƆRƐ

[edit | edit source]

Bu wuuri Forson 5 August, 1978 na i fite Ajumako Bisease bo i wo Central Region Ghana fɛn ni.[2] I boori sukuli bu Bethel Hill D/A Basic School wɔ Ajumako -Bisease. Dɔ ye i diiri kɔmɔn ɛntransi ye wuraari Sɛkondere sukuli a. I kɔɔri Bisease Secondary School wɔ.  dɔ ye i nyaari GCE O Level a. I nyaari PhD in Business and Management (Finance option) fa fiteeri Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST) afɔ 2020 September sara n nu. Kana i ba nya PhD n ni,  i dumɔ la Masters nnyɔ. I la Master of Science in Taxation fa fite University of Oxford, UK ni master of Science digiri in Economics fa fite KNUST. I nyaari cicirisu digiri in Accounting fa fiteeri South Bank University, London lɛɛ.

Forson ti Institute of Chartered Accountant sɔnɔ kun wɔ Ghana, na i ti Chartered Institute of Taxation fɔm n kun.[1][6]

JUMA YOOWAM

[edit | edit source]

Forson ti lɔɔ yofɔ wɔ Ghana fɛn. I ti Fiscal Economist ni Chartered Accountant ni Tax si fɔ ni watadifɔ bo wɔ ayo juma tara afɔ aburanyɔ. Wɔ ayo i tiɛŋgu ni gomina juma kɛrɛ. Yiri yo niɛ Forson Conteacts Limited bo i wo United  Kingdom n su a. Na wɔ kaaki yo Omega Africa Holding Limited juma yo fɔ kpiɛn.

Ni i afɔ n kɛrɛ bo i yo juma ni, Forson atu ŋgoni fa kɔ kabo ya la gominaya kpa, akunta bu, na deke kɛrɛ ti ye ni ka i da kpain. I la dumaye Central Region haari ni fa sanga Ghana n kɛrɛ fa kɔ kabo i kun i ŋu yo i juma ma kɔnsitiɛnsi fɔm no Ghana n kɛrɛ barasu. Yiri yo yoori difɛnsi minista Sanga bo aŋgoro lee n kpaasi nyiŋgam ni,  na difɛnsi minista, Edward Omane Boamah wuuri ni.[7]

POLITIKI JUMAM

[edit | edit source]

Forson ti NDC fɔ wɔ. Yiri ti MP fa ma Ajumako -Enyan-Esiam fɔm haari fite 2009. Kisa yiri ti Minority Leader a.[8]

2008 mba tu afɔ ni na wɔ jina mba, na wɔ adi. I nyaari mba 18,593, i pɛsɛnti la 51.66%. Nyiŋgam bo i boori bu asi n la William Kow Arthur-Baiden, Alex Arthur, Rexford Mensah ni Evans Addo-Nkum. [13]

2012 MBA TU AFƆ NI

[edit | edit source]

NDC pati n ahorɔma nu na wɔ jina MP mba tuuwa ni  bekun 2012, na wɔ adi ni mba 24,752, i pɛsɛnti la 52.67% ni mba kɛrɛ tuuwa lɛɛ.[14]

2016 MBA TU AFƆ NI

[edit | edit source]

2016 I Jinaari mba bekun wɔ mba tu n nu na  wɔ adi. Nyini diiwa ni maari i atin na wɔ kɔ Palamenti kpe nzan su ama i minɛm. Minɛm bo bu Jinaari mba n bukaari i su n la Ransford Emmanuel Kwesi Nyarko, Jerry Henry Quansah, Sara Mensah ni Monica Daapong. I boori bu asi ni mba 25,601, i  pɛsɛnti la 53.55% ni mba kɛrɛ tuuwa lɛɛ.

2020 MBA TU AFƆ NI.

[edit | edit source]

2020 Ghana mba tu ni, na wɔ adi biɛ n ni mba 39, 229, i pɛsɛnti la 58.1% ni mba tuuwa n kɛrɛ lɛɛ. Na NPP dɛɛ sɔnɔ, Etuaful Rashid Kwesi anya 28,229, i pɛsɛnti la 41.8% ni mba tuuwa n kɛrɛ lɛɛ, na NDP sɔnɔ,  Samuel Akombisa anya 117, i pɛsɛnti la 0.2% ni mba tuuwa n kɛrɛ lɛɛ.[16]

2024 MBA TU AFƆ NI

[edit | edit source]

Gomina John Dramani Mahama ayi Dr. Cassiel Ato Forson ka i yo Finance Minister. I ti minisitiri anyumba a. I duma wo minɛ bo bu ayi bu n nu.

Dr. Forson yiiwa n kere ka, gomina n koro ka i niɛ na i yo ɛkɔnɔmi n dɔŋgu na i koro nyo. Dr. Ato yi ma wɔfɔ Finance minisitiri nɔ, dawa wɔ ayo dipiti minista  Mahama cicirisu gominaya n nu. Sanga bo i ti diputi minista ni, i faari kaaki dɔŋgu fa baari Ghana ŋwaa sereyam su bo i bukaari wɔ na ɛkɔnomi n ayo faŋga.[17][18]

DEPUTY FINANCE MINISTER

[edit | edit source]

2009 afɔ n ye i yoori MP a na wɔ ayo dɛputi fanansi minista afɔ 2013. [7] i tiiri dɛputi minista n ti, na wɔ abuka Economic Management Team su. I bukaari asisɛ nbem bo bu niɛ gomina nigem su, mbem la Bank of Ghana, Ghana Cocoa Board, yiri tiiri Alternate Governor bo i woori International Monetary Fund(IMF) ni World Bank. I dɛɛ si bukaari su ye Ghana koro faari Ghana Integrated Financial Management Information System Reforms yoori juma a.[19]

KƆMITI JUMAM

[edit | edit source]

Forson ti Ranking Member fa ma Finance Committee. House Committee ni i ti bu kun wɔ, i buka Foreign Affairs Committee n su, i kaaki buka Committee of Selection n su, ni Budget Committee [9]

I TIƐŊGU ŊGƆ JƆRƐ

[edit | edit source]

Forson ti kristo fɔ wɔ. I la bara ni mbaam nnyɛ.[10]

AKURUWA JƆRƐM

[edit | edit source]

Bu yo jarakiiri Forson ka wɔ abo Ghana kaari fa kɔ kabo wɔ ato ambulansim 200,  2014 ni 2016 afiɛn  lɛɛ, bo bu kun ma kpɛrɛ.

I ba ju sanga be na bu afa Forson ni minɛ nnyɔ mbem akɔ koti na bu kɔ ma bɔɔnu fakɔ jaraki n su. Koti n nu na Forson lɔyam ase ka Forson la ma bɔɔnu be fa kɔ nyini jɔrɛ kɛrɛ su. March 2023 na High koti n bo wo Accra n ama nɔ ka Forson ba bɔnu fa kɔ jaraki n su.[23]  Forson ni i lɔyam afa ma nyini jɔrɛ gɔgɔti na bu agmati akɔ Appeal koti .

July, 2024 Appeal Koti n afa ma High koti jɔrɛ n ayo ma juma. Nyini dɛɛ ti, na bu ase ka Ato ni minɛ nnyɔm anya bu ŋu lɛɛ, jɔrɛ la ma faŋga.[11]

Nɔaniɛ n fiteeribiri

[edit | edit source]
  1. 1 2 https://www.newsghana.com.gh/meet-cassiel-ato-forson-the-deputy-finance-minister-designate/
  2. https://www.parliament.gh/mps?mp=24
  3. https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202201/459152.php
  4. https://web.archive.org/web/20200203122624/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akufo-Addo-spent-GH-63m-on-foreign-travels-in-9months-NDC-s-Ato-Forson-820321
  5. https://citinewsroom.com/2025/01/mahama-swears-in-ato-forson-haruna-iddrisu-four-other-ministers/#google_vignette
  6. http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5362
  7. https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/ato-forson-armah-buah-to-act-as-defence-and-environment-ministers-respectively/2025/
  8. https://citinewsroom.com/2022/10/govts-reckless-fiscal-behaviour-creative-accounting-cause-of-economic-crisis-ato-forson/
  9. https://www.parliament.gh/mps?mp=24
  10. http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5362
  11. https://citinewsroom.com/2024/07/ambulance-case-court-of-appeal-acquits-and-discharges-ato-forson/