Wp/aig/Wurl Tried Aagannayzayshan
Di Wurl Tried Aaganayzayshan (WTO) a wan intagavamental aagaanayzaashan weh regyuleit an' fasiliteit intanaashanal tried. Stablish 1 Janeweri 1995 (pursyuu di 1994 Marakesh Agreemant); suxesaa tuu Jinaral Agreemant pan Taarif an' Tried (GAt) (1948). Bigis intanaashanal ekawnamik orgn: 166 memba; ova 98% a globl tried an' GDP. Hedkwota: Jineeva, Switsalan.
WTO main fanxhan: framwork fu negosheeet tried agreemant; rizolv tried dispyuut mong memba. Agreemant dem (negosheeet, sain by di majawiti a trieding nieshan; ratifai by parlaiment) kava tried eena gud, sarvis, an' intalekchuwal prapiti. Prinsipl: noh-diskriminashaan (most-feevad-neishan; naashanal treetment), wid exepshan fu envairanmen protek, naashanal sikiuriti, an' oda objektiv.
Haiyes dedishan-baadi: Ministirial Konfarans (bienial; konsensas). Deh-tudey bizniz: Jinaral Kouns'l (aal memba rep). Sekretariat led by Dairektor-Jinaral (sinis 2021: Ngozi Okonjo-Iweala a Najiriya). Yier-badjet roun 200 milyan USD (memba konchribyuushan baaz pan shier a intanaashanal tried).
Ekawnamik stadi Jinarali faind se WTO bos' tried an' chop bariya. Bot kreetik se benifit noh shiya eekwal; agreemant dem kyaan put doun devlopin kawnchri; komoshal intares' tek ova envairanmen/leyba konsaan. Big dispyuut an' staal negosheeeshan (Doha Devlopmen Roun; Apilet Badi paralaisis) raise kweshan pan fyucha efikasi.