Jump to content

Wp/aig/Wurl Tried Aagannayzayshan

From Wikimedia Incubator
< Wp | aig
Wp > aig > Wurl Tried Aagannayzayshan
 Disya aatikl eena Nawt Aanteegan.

Di Wurl Tried Aaganayzayshan (WTO) a wan intagavamental aagaanayzaashan weh regyuleit an' fasiliteit intanaashanal tried. Stablish 1 Janeweri 1995 (pursyuu di 1994 Marakesh Agreemant); suxesaa tuu Jinaral Agreemant pan Taarif an' Tried (GAt) (1948). Bigis intanaashanal ekawnamik orgn: 166 memba; ova 98% a globl tried an' GDP. Hedkwota: Jineeva, Switsalan.

WTO main fanxhan: framwork fu negosheeet tried agreemant; rizolv tried dispyuut mong memba. Agreemant dem (negosheeet, sain by di majawiti a trieding nieshan; ratifai by parlaiment) kava tried eena gud, sarvis, an' intalekchuwal prapiti. Prinsipl: noh-dis­krimina­shaan (most-feevad-neishan; naashanal treetment), wid ex­epshan fu envairanmen protek, naashanal sikiuriti, an' oda objektiv.

Hai­yes dedishan-baadi: Ministirial Konfarans (bienial; konsensas). Deh-tudey bizniz: Jinaral Kouns'l (aal memba rep). Sekretariat led by Dai­rektor-Jinaral (sinis 2021: Ngozi Okonjo-Iweala a Najiriya). Yier-badjet roun 200 milyan USD (memba konchri­byuushan baaz pan shier a intanaashanal tried).

Ekawnamik stadi Jinarali faind se WTO bos' tried an' chop bariya. Bot kreetik se benifit noh shiya eekwal; agreemant dem kyaan put doun devlopin kawnchri; komoshal intares' tek ova envairanmen/leyba konsaan. Big dispyuut an' staal negosheeeshan (Doha Devlop­men Roun; Apilet Badi paralaisis) raise kweshan pan fyucha efikasi.