Jump to content

Wp/aig/Aatik Oushan

From Wikimedia Incubator
< Wp | aig
Wp > aig > Aatik Oushan

De Aatik Oushan a de smoollis an shaaloust a de worl faiv oushan divizhan dem. E spaan oarea rufli 14,060,000 km² (5,430,000 squa mail) an a de koldest a de worrl oushan dem. De Internashonal Haidroografik Organaizeshan (IHO) rikognays iz az oushan, even dan some oushangrafa dem kaal it de Aatik Mediterranean See. Som seh it laagso a estuari a de Atlantik Oushan. Dem seh it also a de nortmost paat a de all-enkaumpsing worrl oushan.

De Aatik Oushan inkluud de Nort Pohl riyjun eena middl a de Nort Kornifiz Anmisfir an strechez sout fu 'bout 60°N. De Aatik Oushan surround biy Yurop an Nawt Amerika, an de tuch dem follo toograafik feechaz: de Bering Straat pan de Pafisixayd an de Greenland–Scotland Rasj pan de Atlantixayd. E moasti coverd wid see ais tru de yiar an near kompleetli eena winna. De Aatik Oushan surfis temparachur an saliniti vari seezonali as de ais kavva meets an fraezeez; iz saliniti a de loest pan avarij a de faiv mejah oushanz, coz low evaporeishan, heav fraesh wata inflo fram riva an streem dem, an limit konneshan an outflo fu sirraundin oushanik wata wid hiar salinitiz. Di suma shrinkij a de ais bin kwotd at 50 persen'.

De US Nayanal Sno an Ais Dieta Sentr (NSIDC) yujz satilait dieta fu gi daily rikod a Aatik see ais kavva an de reit a meejn kompad fu avarij piar an spessifik past yiarz, showij konteenuus deklain een see ais ekstent. Een Septemba 2012, de Aatik ais extent reech a nyu rikod minimam. Kompad fu de avarij extent (1979–2000), de see ais bin diminishd bai 49 persen'.