Wp/aig/Aasid
Aasid a wan maakyul ar ayon wey kyaan dono wan proutan (h+, de haidrojen kashion); dem kaa dat kaind ya Bronsted–Louri aasid. Aasid kyaan tuu baan-up kovalent wid wan peea a alexhan; dem kaa dat Lewis aasid.
Di fus kaind a aasid—proutan dono—eena weta-soshon baan-up de haidrownyam ayon h3o+; dem kaa Aaheeniyas aasid. Bronsted an' Louri jayn-open Aaheeniyas tiori fu tek in non-weta solvant. Wan Bronsted–Louri ar Aaheeniyas aasid mos taim av wan haidrojen baan pan wan strakcha wey stil komf'tabul afu h+ lef.
Weta-Aaheeniyas aasid get chaaaktris-propatiz wey mek um eezi fu naim: dem sowah pan tang, dem ton bluu litmas goh red, an' dem tek set pan bies an' paati-metl dem (liek kaylsyam) fu mek saalt. Di niem aasid kom fram Laatin acidus (sowah). Weta-soshon a aasid get pH les dan 7; dem sameetaan kaa um aasid. De mo low de pH, de mo aasidik, dat mean mo h+ eena soshon. Ebera stadnens wey ave aasid-chu say dem aasidik.
Komon weta-aasid dem: haidroklaarik aasid (sooshon a haidroklaid wey eena stomak gaas an' wake op dijeschan enzaim), asetik aasid (vinaiga a leekl-leekl weta sooshon a dat laikra), sulfurik aasid (uuz eena kaa-baatri), an' sitrik aasid (eena sitris fuut). Strang aasid, an' sam tiek wik-aasid, korouzhin; bot exsepshan dey (kaabarayn, borik aasid).
Lewis aasid a de sekan kaind: dem baan-up kovalent wid wan alexhan-peer; exampel boran traifluoraeed bf3—boran gat wan opn spies fu tek wan loun-peer fram wan bies (liek de njaajan eena amoniya nh3). Lewis shuu se aa-waays, ef yu tek alexhan-peer, yu akt laik aasid—strait ar choo h+ wey goh tek alexhan-peer eena soshon. Haidroklaid, asetik aasid an' mos oda Bronsted–Louri aasid dem kyaan baan-up direk wid alexhan-peer, so dem no Lewis aasid. Tuups a Lewis aasid no Aaheeniyas nar Bronsted–Louri. Eena now-tork, wen smady se aasid, dem min Bronsted aasid, kaaz ef a Lewis, dem gwine se um plan-plan.