Jump to content

Wp/aig/Aafrika

From Wikimedia Incubator
< Wp | aig
Wp > aig > Aafrika
 Disya aatikl eena Nawt Aanteegan.
Maap a Aafrika

Aafrika (Sout Aanteegan: Haafrika) a de wurl sekaan-bigis laanmas, an de sekaan-mo plenti wid yuman, afta Aezha. Wid bout 30.3 milyan kilomita skwea (dat a bout 11.7 milyan skwea mail) includin islan dem weh stap clos up, um kova 20% a Eet dry groun, an 6% a all a Ert sofes. Wid nearly 1.4 bilyan smady up to 2021, um mek up bout 18% a de worl yuuman naiga. Aafrika yuman dem de de yongis outta all de kantinent, weh de mejan ej eenna 2012 a 19.7, while de global wan bin 30.4. By 2100, based pan 2024 praajexhan, Aafrika naiga gwain go ova 3.8 bilyan. Aafrika a de leas-rich kantinent fu smady pan avrij, an de second-leas by total riches, just one step up fram Ousheena. Naiga weh study dem tings blame dat pan nuff reason: ow de lan deh, de klaiyemit, tiefin gavanment, Kolanizm, de Kol Waar, an niokolanizm. Still, even dough Aafrika nuh hol much riches yet, recent grow an di heap heap young smady dem mek Aafrika wan big big maakit, an um hab plenty nyachral ting lak resous dem.[1][2]

Aafrika stap roun de ekweta an de praem meridyan. De kantinent bon up by: de Mediterenyan Si pan top, de Arabiyan Pleet an Galf a Akaba pan de nart-ies, de Indyan Oushan pan saut-ies, an de Atlantik Oushan pan wehs. Frans, Italya, Patyugal, Speyn, an Yemen hab likl bits a lan pon Aafrika soile, mostly likl likl islan dem.

De kantinent hab Madagaska an whole heap archipelago. Eenna um deh 54 state weh naiga rekkanize, 8 siti an islan weh stap wid odda kawnchri, an 2 de fakto state weh naiga noh rekkanize full. Dis noh include Malta an Sisili, even dough geology seh dem deh pan Aafrika lan. Aljeria a de bigges a dem by lan size, an Najeriya a de bigges by naiga. Aafrikan state dem wuk tugeta eenna de Aafrikan Yunyun, weh dem put up de hedkaata eenna Addis Ababa.

Aafrika full a laif, an hab mo megaran an big beast dem dan any weh else, kaaz de extinxhan weh mash up oda kantinent dem noh mash up Aafrika so. Still, Aafrika face plenty eavy ting pan di envaiyament, lak dezaatifikaashan, choppin dong busch, wata shortij, an polushan. Dem ting yah gwain get mo worse wid klaiyemit chaij, an de UN Panel pon dat tell de worl seh Aafrika a de kantinent weh haadest hit by dem chaij yah.[3]

Aafrika histri long, deep, an full a twist, but naiga roun de worl neva gi um full respeck. Eenna Aafrikan sosayeti, mout wud hol power, an most a dem kyarry dong dem histri by mout, not book. Dat mek scholar dem call dem oral sivilaizayshan, no lak de one dem weh write tings dong an boast pon paper. Aafrika kulcha sweet an mix up bad — fram aat an ninyam, tu muuzik an dans, chuch an ow naiga dress up, all dem tings rich and colorful, bot een region an cross region.

Aafrika — mosli Ees Aafrika — a de place weh naiga dem seh yuman dem come outta, wid all de Hominidi dem, de family a de gree-eep. De fies smady dem bin dey bout 7 milyan yaaz ago, an Homo sapiens, dat a we nowaday self, stap up eenna Aafrika bout 350,000 tu 260,000 yaaz ago.

Eena de 4th an 3rd milinya befo koman era, Ijip, Kerma, Punt, an Tichitt start up eenna Naat, Ees, an Wehs Aafrika. Fram 3000 BCE tu 500 CE, de Bantu peepul sweep fram weh now Kameruun go dong tru Sentral, Ees, an Saut Aafrika, push out or mix up wid naiga lak Khoisan an Pigmi. Big Aafrikan impaya dem include: Wagadu, Mali, Songai, Sokoto, Ife, Benin, Asanti, Fatimid, Almoravid, Almohad, Ayyubid, Mamluk, Kongo, Mwene Muji, Luba, Lunda, Kitara, Axum, Ityopiya, Adal, Ajuran, Kilwa, Sakalava, Imerina, Maravi, Mutapa, Rozvi, Mthwakazi, an Zulu.[4]

Even though dem bin hab state, nuff sosayeti neva hav no king nor guvament, dem just wuk eenna komyoon. Di slave chrayd mash up dem bad an spread out Aafrika naiga inna diaspora, mostly eenna Amerika. Fram laten 1800s go dong tu early 1900s, afta de Sekan Indastrial Revulushan, mos a Aafrika bin tek ova an chop up by Yurop, ‘cept likl Ityopiya an Libya. Dem Yuropian koloni bin stan up fu tek nyachral resous, an build riches fu demsayf. Afta Worl Waar 2, de state dem tek back power, an build de Organizayshan a Aafrikan Yunyun eenna 1963, weh now become de Aafrikan Yunyun. Dem new kawnchri decide fu keep de kolony bawnjri, an use tradishnal powa same way eenna dem guvament.

Refrens dem

[edit | edit source]
  1. Swanson, Ana (17 August 2015). "5 ways the world will look dramatically different in 2100". The Washington Post. Archived from the original on 26 September 2017. Retrieved 26 September 2017.
  2. Bayeh, Endalcachew (February 2015). "The political and economic legacy of colonialism in the post-independence African states". International Journal in Commerce, IT & Social Sciences. 2 (2): 89–93. doi:10.4000/poldev.78. S2CID 198939744.
  3. Studies, the Africa Center for Strategic. "African Biodiversity Loss Raises Risk to Human Security". Africa Center for Strategic Studies. Archived from the original on 12 July 2023. Retrieved 12 July 2023.
  4. "One of Africa's best kept secrets – its history". BBC News. 1 July 2017. Archived from the original on 29 July 2021. Retrieved 29 July 2021.