Wp/shi/Tacelḥit

From Wikimedia Incubator

< Wp | shi
Jump to: navigation, search
  Tacelḥit
(Audio Tamaziɣt tasusit)
 
tamurt Lmrruk d ɣ timizar n Fransa spanya, Kanada Dzayer, tunis, Israyil
taskfal
tasga ɣu uzlay sus-massa-darεa, Mrrakc-Tansift-Lḥawz
willit isawaln 9 lmlayn di Lezzayer, 13 lmlayn ɣu amaḍlan (Salem Chaker (Inalco) deg L'Encyclopédie berbère, 2004).
yat f yat
Tawanesnit VSO
Tawja n tutlayt
Tutlayin timaziɣin

- Tutlayin tifrusyawiyin

- Tamaziɣt
- Tacelḥit
(Ftu s SIL)
Asngl unşib d islgn n tutlayt
Tutlayt tunṣibt Tamaziɣt
Agraw INALCO, AATT
ISO 639-1
ISO 639-2 shi
ISO/DIS
639-3
SIL SHI
zund
Zund .

Tacelḥit tga yat tutlayt li bahar itwsawaln ɣ izlmd ntamurt lmrruk d tisggiwin nu adrar n drn. Mac ar tin ntafa tlluza ula ɣ timdinin timuqq rani lmrukk zund tgmmi tumlilt, d rbat d sla. willi sawalnin Tacelḥit zdar ad tlkamn d dwilli sawalnin tamaziɣt nu adrar n drn.

Contents

[edit] Tasnawalt d ..

Tafelwit l mrruk 1973 ar tmmala maniɣ s luzzant tutlayin imaziɣen Lmrruk

Tacelḥit tga yat ɣ Tutlayin timaziɣin li baḥra ituysawaln. Ilinguiss mid li ur isawal kra yadnin bla ntat. Gui uggar n 3 mlayn nu afgan ilin ɣ izlm tn tamurt Lmrruk.[1], mais 8 ou 9 millions d'après autres;[2] ça voudrais dire que le tašlḥiyt est la langue berbère la plus parlée.

[edit] Anagraw n Tirra

(Système d'écriture) Zund tutlayin yadnin iymaziɣen taclḥiyt tyura smnaw igmayn. Mac gan. Igmayn imaziɣiyn ilatiniyn willi bahra styura. Lgddan n- Igmmayn iramaniyn, li sa tyura taεrabt dntat.trrayad art nt nttafa bahra gtmzgaduin tiqqbura dar willi ɣranin ɣ skayl timuslimin. Ɣila lan midn li attaranit s igmmayn n Tifinaɣ .

Tacelḥit s tirra n Tifinaɣ
Igmmayn fssusnin d igmmayn bddlnin[3]
asngl Tifinaɣ Latin Arab Nom
Glyph asnglimun
U+2D30 2D30.png a ا ya
U+2D31 2D31.png b ب yab
U+2D33 2D33.png g گ yag
U+2D33
&
U+2D6F
2D33.png2D6F.png ⴳⵯ گۥ yag
U+2D37 2D37.png d د yad
U+2D39 2D39.png ض ya
U+2D3B 2D3B.png e ه yey
U+2D3C 2D3C.png f ف yaf
U+2D3D 2D3D.png k ک yak
U+2D3D
&
U+2D6F
2D3D.png2D6F.png ⴽⵯ کۥ yak
U+2D40 2D40.png h ھ yah
U+2D43 2D43.png ح ya
U+2D44 2D44.png ε ع yaε
U+2D45 2D45.png x خ yax
U+2D47 2D47.png q ق yaq
U+2D49 2D49.png i ي yi
U+2D4A 2D4A.png j ج yaj
U+2D4D 2D4D.png l ل yal
U+2D4E 2D4E.png m م yam
U+2D4F 2D4F.png n ن yan
U+2D53 2D53.png u و yu
U+2D54 2D54.png r ر yar
U+2D55 2D55.png ڕ ya
U+2D56 2D56.png γ غ yaγ
U+2D59 2D59.png s س yas
U+2D5A 2D5A.png ص ya
U+2D5B 2D5B.png c ش yac
U+2D5C 2D5C.png t ت yat
U+2D5F 2D5F.png ط ya
U+2D61 2D61.png w ۉ yaw
U+2D62 2D62.png y ي yay
U+2D63 2D63.png z ز yaz
U+2D65 2D65.png yaẓ
U+2D6F 2D6F.png +ʷ ۥ+ Marque
labialisée

[edit] Taɣlaɣalt (funitik)

[edit] Igmmayn zdaynin

(Les voyelles) a,i,u

  • a :

Zund. : agharas, argaz, atay

  • i :

Zund. : imi, itri, izi

  • u :

Zund. : udm, uxsan, afunas, aɣrum

[edit] Igmayn yadnin

(Les consonnes)

[edit] Wid zḍaynin

/bb/ --> ibba

/ff/ --> iffus

/dd/ --> ddu

/gg/ --> ggr

/kk/ --> kks

/ll/ --> afullus

/mm/ --> immi

/nn/ --> ignna

/ss/ --> tissi

/tt/ --> ttu

/yy/ --> ayyis

[edit] li immalan dsd ismawnad urgan yan

gru St fransist« ramasser » --> ggru St fransist « être le dernier »

imi St fransist« bouche » --> immi St fransist« maman »

sli St fransist« toucher » --> ssli St fransist« torréfier »

ks St fransist « paître » --> kks St fransist« enlever »

tisi St fransist« lit » --> tissi St fransist« boisson »

[edit] Ilin wid rzmnin:

/d/ :--> adar, mdi, bdu, adil

/t/ :--> titt

/z/ : --> azur, amz, izi, zu

Mac uran smmiqir ɣwid d ɣwid yadnin mdi « guetter » mḍi « goûter »

adan « intestins » aḍan « nuits »

bdu « commencer » bḍu « partager »

azur « terrasse » aẓur « racine, veine »

izi « mouche » iẓi « vésicule biliaire »

zu « être sec » ẓu « se fâcher »

(mondeberbere.com) [4]

[edit] Tajrrumt

(Grammaire)


[edit] Timselɣa

  1. Ethnologue report for language code:shi. Lewis, M. Paul (ed.), 2009. Ethnologue: Languages of the World, Sixteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International. Online version: http://www.ethnologue.com/. Consulté le 11 août 2009.
  2. Stroomer, Harry, 2008. Three Tashelhiyt Berber Texts from the Arsène Roux Archives. In: Kortlandt, F.H.H., Alexander Lubotsky, Jos Schaeken, Jeroen Wiedenhof (eds.), Evidence and Counter-Evidence. Essays in Honour of Frederik Kortlandt. Volume 2: General Linguistics. (Studies in Slavic and General Linguistics) Rodolpi, Amsterdam. ISBN-13: 9789042024717. « In Morocco, Berber is spoken in the Rif (Tarifit), in the Middle Atlas (Tamaziyt) and in the High Atlas, the Sous plains and the Anti-Atlas (Tasusiyt, Tashelhit), by an estimated 45% of the total population of 30 million people... Berber immigrant communities of various origins have settled in France, Belgium, the Netherlands, Germany and Israel. Of all Berber languages Tashelhit Berber is the one with the highest (estimated) number of speakers: some 8 to 9 million.»
  3. Z ɣ dar Igmmayn unṣibn n tifinaɣ li isbid'IRCAM.
  4. mondeberbere.com