Wp/shi/Tacelḥit
From Wikimedia Incubator
|
||||
|---|---|---|---|---|
| tamurt | Lmrruk d ɣ timizar n Fransa spanya, Kanada Dzayer, tunis, Israyil | |||
| taskfal | — | |||
| tasga | ɣu uzlay sus-massa-darεa, Mrrakc-Tansift-Lḥawz | |||
| willit isawaln | 9 lmlayn di Lezzayer, 13 lmlayn ɣu amaḍlan (Salem Chaker (Inalco) deg L'Encyclopédie berbère, 2004). | |||
| yat f yat | — | |||
| Tawanesnit | VSO | |||
| Tawja n tutlayt | ||||
Tutlayin timaziɣin
(Ftu s SIL)
|
||||
| Asngl unşib d islgn n tutlayt | ||||
| Tutlayt tunṣibt | Tamaziɣt | |||
| Agraw | INALCO, AATT | |||
| ISO 639-1 | ||||
| ISO 639-2 | shi | |||
| ISO/DIS 639-3 |
||||
| SIL | SHI | |||
|
|
||||
| Zund | . | |||
Tacelḥit tga yat tutlayt li bahar itwsawaln ɣ izlmd ntamurt lmrruk d tisggiwin nu adrar n drn. Mac ar tin ntafa tlluza ula ɣ timdinin timuqq rani lmrukk zund tgmmi tumlilt, d rbat d sla. willi sawalnin Tacelḥit zdar ad tlkamn d dwilli sawalnin tamaziɣt nu adrar n drn.
Contents |
[edit] Tasnawalt d ..
Tacelḥit tga yat ɣ Tutlayin timaziɣin li baḥra ituysawaln. Ilinguiss mid li ur isawal kra yadnin bla ntat. Gui uggar n 3 mlayn nu afgan ilin ɣ izlm tn tamurt Lmrruk.[1], mais 8 ou 9 millions d'après autres;[2] ça voudrais dire que le tašlḥiyt est la langue berbère la plus parlée.
[edit] Anagraw n Tirra
(Système d'écriture) Zund tutlayin yadnin iymaziɣen taclḥiyt tyura smnaw igmayn. Mac gan. Igmayn imaziɣiyn ilatiniyn willi bahra styura. Lgddan n- Igmmayn iramaniyn, li sa tyura taεrabt dntat.trrayad art nt nttafa bahra gtmzgaduin tiqqbura dar willi ɣranin ɣ skayl timuslimin. Ɣila lan midn li attaranit s igmmayn n Tifinaɣ .
[edit] Taɣlaɣalt (funitik)
[edit] Igmmayn zdaynin
(Les voyelles) a,i,u
- a :
Zund. : agharas, argaz, atay
- i :
Zund. : imi, itri, izi
- u :
Zund. : udm, uxsan, afunas, aɣrum
[edit] Igmayn yadnin
(Les consonnes)
[edit] Wid zḍaynin
/bb/ --> ibba
/ff/ --> iffus
/dd/ --> ddu
/gg/ --> ggr
/kk/ --> kks
/ll/ --> afullus
/mm/ --> immi
/nn/ --> ignna
/ss/ --> tissi
/tt/ --> ttu
/yy/ --> ayyis
[edit] li immalan dsd ismawnad urgan yan
gru St fransist« ramasser » --> ggru St fransist « être le dernier »
imi St fransist« bouche » --> immi St fransist« maman »
sli St fransist« toucher » --> ssli St fransist« torréfier »
ks St fransist « paître » --> kks St fransist« enlever »
tisi St fransist« lit » --> tissi St fransist« boisson »
[edit] Ilin wid rzmnin:
/d/ :--> adar, mdi, bdu, adil
/t/ :--> titt
/z/ : --> azur, amz, izi, zu
Mac uran smmiqir ɣwid d ɣwid yadnin mdi « guetter » mḍi « goûter »
adan « intestins » aḍan « nuits »
bdu « commencer » bḍu « partager »
azur « terrasse » aẓur « racine, veine »
izi « mouche » iẓi « vésicule biliaire »
zu « être sec » ẓu « se fâcher »
(mondeberbere.com) [4]
[edit] Tajrrumt
(Grammaire)
[edit] Timselɣa
- ↑ Ethnologue report for language code:shi. Lewis, M. Paul (ed.), 2009. Ethnologue: Languages of the World, Sixteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International. Online version: http://www.ethnologue.com/. Consulté le 11 août 2009.
- ↑ Stroomer, Harry, 2008. Three Tashelhiyt Berber Texts from the Arsène Roux Archives. In: Kortlandt, F.H.H., Alexander Lubotsky, Jos Schaeken, Jeroen Wiedenhof (eds.), Evidence and Counter-Evidence. Essays in Honour of Frederik Kortlandt. Volume 2: General Linguistics. (Studies in Slavic and General Linguistics) Rodolpi, Amsterdam. ISBN-13: 9789042024717. « In Morocco, Berber is spoken in the Rif (Tarifit), in the Middle Atlas (Tamaziyt) and in the High Atlas, the Sous plains and the Anti-Atlas (Tasusiyt, Tashelhit), by an estimated 45% of the total population of 30 million people... Berber immigrant communities of various origins have settled in France, Belgium, the Netherlands, Germany and Israel. Of all Berber languages Tashelhit Berber is the one with the highest (estimated) number of speakers: some 8 to 9 million.»
- ↑ Z ɣ dar Igmmayn unṣibn n tifinaɣ li isbid'IRCAM.
- ↑ mondeberbere.com